Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
cess. Teigland pekar exempelvis på betydelsen <strong>av</strong> Sovjetunionens sammanbrott,<br />
som hade både direkta och indirekta effekter på spelen i Lillehammer.<br />
Andra indirekta effekter var räntehöjningar i Europa efter Tysklands återförening,<br />
som påverkade turismen i <strong>OS</strong>-regionen åren innan spelen.<br />
Teigland beskriver därför att ”the impacts on tourism from a mega-event<br />
are, therefore, usually the result of several forces creating interaction and<br />
cumulative effects in a dynamic developing process over a period of 15–20<br />
years.” Studien konstaterar på samma sätt att turisttillströmningen före och<br />
efter spelen kan variera med hänsyn till lokala och nationella förhållanden.<br />
Uppföljningen <strong>av</strong> Lillehammer och Calgary visar enligt Teigland att <strong>OS</strong> inte<br />
haft några betydande effekter på turistflödena utanför <strong>OS</strong>-orterna. Båda länderna<br />
hade redan utvecklade <strong>vinter</strong>sporter och sommarturister. Men effekterna<br />
kan bli annorlunda i länder med växande turistmarknader.<br />
En slutsats, som Teigland också drar, är att länder med utvecklade turistmarknader<br />
bör vara försiktiga med att öka logiutbudet för att undvika <strong>ett</strong><br />
överutbud. Ökningar bör knytas till en bestående tillväxt i efterfrågan med<br />
hänsyn till mer generella förändringsprocesser och dylikt.<br />
Framtida orter för <strong>OS</strong>-arrangemang bör därför, menar Teigland, ta hänsyn<br />
till betydande effekter <strong>av</strong> regionala omflyttningar under evenemangssäsongen.<br />
De privata turistsatsningarna är beroende <strong>av</strong> god timing, eftersom erfarenheterna<br />
visar att efterfrågan börjar öka först kort tid innan evenemanget.<br />
Turistströmmarna kring Lillehammer<br />
Tillväxten i turisttrafiken låg i verkligheten långt under bedömningarna.<br />
Turisttrafiken började ta fart först mindre än två år före spelen och med en<br />
höjdpunkt under spelåret 1994. En del <strong>av</strong> den tidiga turistutvecklingen förklaras<br />
<strong>av</strong> den norska konjunkturutvecklingen.<br />
Det mesta <strong>av</strong> tillväxten i turismen före och efter spelen har sk<strong>ett</strong> i de stora<br />
kringorterna i närheten <strong>av</strong> den olympiska centralorten, där nya stora alpina<br />
anläggningar hade byggts upp. Turisttrafiken i övrigt inom den olympiska<br />
regionen har varit mycket lägre än förväntat.<br />
Utbyggnaden <strong>av</strong> logikapaciteten har tidvis skapat en låg utnyttjandegrad och<br />
överkapacitet. Särskilt märkbart är det kraftigt sjunkande kapacitetsutnyttjandet<br />
efter spelen 1994 till följd <strong>av</strong> en obalans mellan logikapaciteten och<br />
efterfrågan på platser från turisterna. Teiglands slutsats är att <strong>OS</strong> inte har<br />
gjort regionen tillräckligt attraktiv för att fylla upp den ökade kapaciteten.<br />
Teigland pekar också på omflyttningseffekter i turistströmmarna. Under<br />
spelen sker interna omflyttningar i turismen. Den minskade tydligt i om-<br />
54