Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ning leder sysselsättningen i de <strong>OS</strong>-relaterade uppgifterna till en undanträngning<br />
<strong>av</strong> arbetskraft från andra sektorer och alternativkostnader. I de<br />
flesta länder förekommer dock arbetslöshet, vilket innebär att det råder<br />
undersysselsättning. Alla nya <strong>OS</strong>-relaterade jobb är direkt eller indirekt<br />
besatta <strong>av</strong> arbetslösa personer. Till slutet <strong>av</strong> varje arbetsrotation kopplas en<br />
arbetslös som får sysselsättning. Arbetslösa personer betraktas som fria<br />
produktionsfaktorer och ger därmed inte upphov till några alternativkostnader.<br />
Preuss utgår från antagandet om undersysselsättning i sin studie.<br />
Utifrån en sådan situation blir sysselsättningseffekten <strong>av</strong> <strong>OS</strong> bedömd som<br />
positiv om det i slutet <strong>av</strong> alla arbetsrotationer leder till att en arbetslös person<br />
får arbete.<br />
Sysselsättning genom <strong>OS</strong><br />
Preuss har beräknat antalet jobb som tillkommit i vart och <strong>ett</strong> <strong>av</strong> de sex sommarspelen<br />
från München 1972 till Atlanta 1996. Preuss redovisar en betydande<br />
sysselsättningstillväxt i dessa städer. Antalet varaktiga jobb som<br />
tillkommit, beräknade på en 40-årsperiod, varierar mellan 580 i München<br />
upp till 7 030 i Barcelona. Beräkningen bygger enbart på sysselsättningseffekten<br />
<strong>av</strong> den direkta inkomstökningen. De inducerande effekterna på<br />
sysselsättningen ingår inte i beräkningarna. Preuss pekar samtidigt på svårigheterna<br />
att bevisa dessa effekter med statistisk data, eftersom sysselsättningen<br />
också beror på den aktuella ekonomiska situationen och genomförandet<br />
<strong>av</strong> andra projekt på den aktuella orten.<br />
Preuss tar Lillehammer som exempel på mindre <strong>OS</strong>-orter där det är lättare<br />
att relatera <strong>OS</strong> betydelse för ekonomin. Här finns det, enligt Preuss, statistisk<br />
data som klart visar på sysselsättningseffekten. Lillehammer visar en<br />
temporär minskning <strong>av</strong> arbetslösheten innan <strong>OS</strong>. Under två år före <strong>OS</strong> visar<br />
Lillehammer på en positiv <strong>av</strong>vikelse från utvecklingen <strong>av</strong> den nationella<br />
arbetsmarknaden. 47<br />
Preuss hävdar också att det inte går att i det långa loppet visa med sysselsättningsstatistik<br />
de positiva effekterna i form <strong>av</strong> nya jobb som skapats <strong>av</strong><br />
spelen, eftersom alternativet utan spelen inte är känt. Han menar dock att<br />
<strong>OS</strong> skapar ökat arbete, vilket kan leda till<br />
− nya jobb,<br />
− <strong>ett</strong> tryggande <strong>av</strong> existerande jobb,<br />
− ökad stress för sysselsatta inom existerande jobb,<br />
− undanträngning <strong>av</strong> jobb.<br />
47 Som stöd för påståendet redovisas en figur från Spilling (1997) över arbetslöshetsnivån<br />
(index=100 år 1996). Av figuren framgår också att Lillehammer har en svagare ökning <strong>av</strong><br />
arbetslösheten åren innan <strong>OS</strong> jämfört med andra jämförelseorter och Norge som helhet.<br />
Samtidigt ökar arbetslösheten i Lillehammer under <strong>OS</strong>-året och första året efter spelen,<br />
medan övriga jämförelseorter och Norge som helhet under denna period uppvisar en utveckling<br />
<strong>av</strong> sjunkande arbetslöshet.<br />
72
Change language