Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

studien beräknas kostnader för erforderliga investeringar i anläggningar och
infrastruktur uppgå till ungefär 5,5 miljarder kronor. Man framhåller att dessa
kostnader är preliminära beräkningar som inte bygger på projekterade
anläggningar men att de ändå bygger på referensdata från byggande av liknande
anläggningar i Sverige och utomlands, speciellt aktuella vinter-OS
som Salt Lake City, Turin och Vancouver. Vidare nämner man att IOK
medvetet arbetar för att kostnaderna ska vara rimliga.
Det andra problemet som tas upp är risken för att de anläggningar som
byggs för OS kommer att stå oanvända efter OS eller demonteras utan att ge
en långsiktig nytta. Förstudien håller med om att flera av de anläggningar
som byggs kommer med det begränsade befolkningsunderlag som finns i
Jämtland inte nyttjas i särskild stor omfattning. Som svar på detta framhålls
de, som man anser, numera goda möjligheterna att med modern byggteknik
flytta anläggningar till orter där anläggningar kan utnyttjas i högre grad.
Därtill säger man att i investeringskostnaderna så är medel avsatta för ett
rationellt och rimligt efterbruk.
Det tredje problemet är risken för kraftigt ökade kostnader för att garantera
säkerheten under ett vinter-OS. De senaste årens terroristattacker runt om i
världen har givit säkerhetsfrågan en större dignitet. I förstudien gör man
dels bedömningen att Sverige har tekniska och andra förutsättningar att hantera
säkerhetsfrågorna, dels att Sverige åtminstone inte hittills varit det primära
målet för tänkbara attacker.
Slutligen nämner man problemet som ligger i att ett vinter-OS riskerar att ta
resurser från andra angelägna samhällssektorer som t.ex. vård, skola och
omsorg. Förstudien framhåller här att det inte är en fråga om antingen eller.
Att genomföra ett vinter-OS kräver helt klart att en betydande investering
görs, men säger man, den investeringen kommer enligt rimliga antaganden
ge en god avkastning. Denna avkastning kan sedan användas för olika angelägna
samhällsändamål.
2.3 IOK:s krav på en OS-arrangör
Kan en svensk ansökan om ett vinter-OS i Åre och Östersund uppfylla de
krav som IOK ställer på en OS-arrangör? Förstudien pekar ut tre potentiella
och faktiska problemområden.
Det första handlar om osäkerheten rörande allmänhetens inställning till ett
så omfattande projekt som vinter-OS. IOK tillmäter allmänhetens inställning,
såväl nationellt som regionalt, stor betydelse.
14