Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
32 summerar den totala <strong>OS</strong>-relaterade omsättningen vid olika antaganden<br />
om hur exportturismen påverkas <strong>av</strong> <strong>OS</strong>.<br />
Tabell 32 <strong>OS</strong>-relaterad omsättning i miljarder kr. (direkta plus indirekta<br />
effekter) 66 vid olika antaganden om den utländska turismens<br />
ökning (i procent)<br />
30 % ökning 15 % ökning 5 % ökning 2,4 % ökning Ingen ökning<br />
35,4 26,6 20,8 19,2 17,8<br />
Med utgångspunkt från dessa siffror och olika antaganden om hur och i<br />
vilken omfattningen <strong>OS</strong> tränger undan annan ekonomisk aktivitet i ekonomin<br />
beräknas de statliga skatteintäkterna. Skatteintäkterna beräknas genom<br />
att omsättningsökningen multipliceras med en skattekvot framtagen med<br />
utgångspunkt från andelen skatter och <strong>av</strong>gifter <strong>av</strong> BNP. Mer precist används<br />
en skattekvot definierad som summan <strong>av</strong> indirekta skatter, direkta skatter<br />
och sociala <strong>av</strong>gifter som andel <strong>av</strong> BNP. Den skattekvot på 0,5037 som används<br />
baseras på 2004 års uppgifter från Finansdepartementet. 67 Statens<br />
andel <strong>av</strong> de totala skatter som uppstår när denna skattekvot multipliceras<br />
med omsättningen antas vara 67 procent. För att ta hänsyn till att omsättningen<br />
och därmed skatteintäkterna i de tre branscherna uppstår vid olika<br />
tidpunkter har alla intäkter diskonterats. Den diskonteringsränta som används<br />
är tre procent. Vi inkluderar mervärdesskatt på 25 procent i alla beräkningar.<br />
Tre scenarion för ökad efterfrågan på grund <strong>av</strong> <strong>OS</strong><br />
Vi börjar med att presenterna tre olika scenarion för hur total efterfrågan i<br />
ekonomin påverkas <strong>av</strong> <strong>vinter</strong>-<strong>OS</strong>. Genomgående förutsätts att den ökade<br />
efterfrågan tillgodoses genom att outnyttjad kapacitet i form <strong>av</strong> arbetskraft,<br />
lediga hotellrum m.m. i ekonomin tas i anspråk. Full sysselsättning antas<br />
med andra ord inte råda i något <strong>av</strong> våra tre scenarion.<br />
Det första scenario som analyseras är att den efterfrågan på varor och tjänster<br />
som uppstår i byggbranschen, besöksnäringen och <strong>OS</strong>-organisationen<br />
p.g.a. <strong>vinter</strong>-<strong>OS</strong> innebär en total ökning <strong>av</strong> efterfrågan i svensk ekonomi.<br />
Antagandet är liktydigt med att hela finansieringen för <strong>OS</strong> härrör från utlandet<br />
och således är <strong>ett</strong> tillskott till den aggregerade efterfrågan. D<strong>ett</strong>a innebär<br />
att alla skatteintäkter som genereras när denna efterfrågan tillgodoses<br />
genom varu- och tjänsteproduktion innebär en total ökning <strong>av</strong> skatteintäkterna<br />
för staten.<br />
66 Med indirekta effekter <strong>av</strong>ses här främst inducerade effekter.<br />
67 BNP uppgick till 2 543 miljarder kronor 2004. De samlade skatterna till staten, landstingen,<br />
och kommunerna samt ålderspensionssystemet uppgick till 1 281 kronor 2004. Av<br />
dessa gick 696 miljarder kronor till staten, 419 miljarder kronor till kommuner och landsting<br />
samt 165 miljarder kronor till ålderspensionssystemet.<br />
127