Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

More documents

Recommendations

Info

Detta synsätt är relevant oavsett om satsningen på vinter-OS betalar sig statsfinansiellt eller inte. Avvägningsproblemet kommer tydligare i dagen i det fall den statsfinansiella analysen visar på ett minus eftersom det då blir uppenbart för alla och envar att OS måste betalas i form av högre skatter, ökad statlig upplåning – som innebär högre skatter längre fram – eller minskade offentliga utgifter inom något annat område. Avvägningen finns där även i det fall då ett OS statsfinansiellt betalar sig självt. Om pengarna använts till något annat kanske skatteinkomsterna skulle vara ännu större, dvs. ha en högre avkastning statsfinansiellt sett. Således är det enligt Statskontorets uppfattning inte korrekt att som i SOK:s förstudie resonera som att det inte finns någon avvägning mellan att investera i ett OS eller att satsa på andra angelägna områden, som exempelvis vård, skola och omsorg. Samhällsekonomiskt handlar det utifrån medborgarperspektivet om huruvida medborgarnas samlade värdering av de effekter ett vinter-OS har överstiger värdet av de satsningar eller verksamheter som inte blir av, eller blir av i mindre omfattning. Om så är fallet är ett vinter-OS i Åre/Östersund 2014 samhällsekonomiskt lönsamt utifrån medborgareperspektivet. Om så inte är fallet är det inte lönsamt. Huruvida det ena eller det andra gäller kan Statskontoret inte avgöra. 7.1.2 Fördelningspolitiska och sociala aspekter Andra viktiga dimensioner att beakta i en samhällsekonomisk analys som utgår från ett medborgarperspektiv är den fördelningspolitiska och den sociala dimensionen. En fördelningspolitiskt viktig fråga är i vilken utsträckning medborgare som vill följa spelen på plats eller använda anläggningarna efter OS har råd att göra detta. Detta hänger givetvis nära samman med vad det kommer att kosta att titta på de olika tävlingarna, kostnaden för boende och transporter. I Lillehammer-OS 1994 var ambitionen att alla som ville skulle kunna följa spelen. Arrangörerna tog därför ut relativt låga biljettpriser. De låga priserna bidrog sannolikt till att spelen blev så välbesökta. I Tromsös 2014 ansökan har en annan prispolitik valts. Jämfört med Lillehammer har priserna i det närmaste fördubblats. Detta kritiserades av den utredningen som bedömde om norska staten skulle ställa upp med en statsgaranti just för att de höga priserna skulle göra det svårt för ekonomiskt svaga hushåll att besöka spelen. 64 64 St. Meld nr. 7. 2004/2005. 122
I Vancouver planerar arrangörerna att dela ut 50 000 biljetter till socialkontor och motsvarande så att ekonomiskt mindre bemedlade familjer, ungdomar i riskzonen och barn ska ha möjlighet att delta. I skrivande stund är det inte fastlagt vilken prispolitik arrangörerna bakom vinter-OS 2014 i Åre och Östersund tänker sig, men enligt SOK är ambition att det ska vara ekonomiskt möjligt för alla som vill, att kunna följa spelen på plats. En närliggande fråga är i vilken utsträckning medborgare med funktionsnedsättningar kan följa tävlingarna. Denna fråga hänger samman med i vilken utsträckning läktare, transportsystem, boende, m.m. handikappanpassas. När det gäller frågan om spelens anpassning till medborgare med funktionshinder säger sig arrangörerna ha tagit med detta som en självklar aspekt i konstruktionen av transportsystem, boende och läktare m.m. Statskontoret kan inte bedöma i vilken utsträckning de planerade anläggningarna uppfyller de krav på tillgänglighet som måste mötas om funktionshindrade på ett smidigt sätt ska kunna följa spelen men vi vill framhålla att det är en viktigt aspekt i sammanhanget. En annan fråga av fördelningspolitisk natur rör hur boendesituationen för boende i arrangörsregionen påverkas av spelen. Detta är en fråga som uppmärksammats i samband med t.ex. sommarspelen i Atlanda 1996 respektive Sydney-OS 2000 och de kommande vinterspelen i Vancouver 2010 (jmf avsnitt 5.8). Det har dels handlat om att boende mer eller mindre tvingats att flytta under själva spelen för att göra plats åt funktionärer m.m., dels om höjda hyror i arrangörsregionen. Detta är ett potentiellt problem som kan uppstå även i Östersund. Det som ligger närmast till hands när det gäller eventuella effekter på boende i arrangörsregionen är konsekvenser för de studenter vars bostäder arrangörerna tänkt sig att kunna disponera för inkvartering av funktionärer m.m. Sedan kan man också tänka sig höjda fastighetspriser i framförallt Åre, vilket kan innebära höjda taxeringsvärden för de boende. En annan fördelningspolitisk aspekt handlar om fördelning av resurser mellan olika regioner i Sverige. Erfarenheterna från OS i Lillehammer var att spelen gynnade arrangörsregionen mer än det gynnande landet som helhet. Vår egen regionalekonomiska analys indikerar att för Jämtlands del så är OS tveklöst en positiv injektion som bidrar till ökad sysselsättning, framtidstro m.m. Nyttan för nationen är svårare att avgöra eftersom den bl.a. bygger på svårbedömda goodwill- och turisteffekter. Detta förhållande i kombination med att spelen sannolikt kommer att gå med underskott för staten och tar skattemedel i anspråk som har en alternativ användning kan i värsta fall skapa en känsla av orättvisa inom vissa av landets regioner. Andra regioner kanske känner sig bortglömda och vill också se satsningar. Man kan därför inte ute- 123
Page 1 and 2:
2005:15 Samhällsekonomiska aspekte
Page 3 and 4:
Innehåll 1 Inledning 7 1.2 Metod 7
Page 5 and 6:
1 Inledning Sveriges Olympiska Komm
Page 7 and 8:
torets rapport är att förse reger
Page 9 and 10:
2 SOK:s förstudie om möjlighetern
Page 11 and 12:
• Positiva bestående effekter i
Page 13:
Det andra handlar om svårigheten a
Page 16 and 17:
program är alpin skidåkning, rull
Page 18 and 19:
Tabell 1 Idrottsanläggningarna 201
Page 20 and 21:
läggningen av garnisonen i Östers
Page 22 and 23:
Försvarsnedläggningen kan få kon
Page 24 and 25:
och kostnader från genomförda spe
Page 26 and 27:
Tabell 3 Arrangörens investeringsb
Page 28 and 29:
I vissa fall kräver olika boenden,
Page 30 and 31:
SOK tillstår att jämförelser mot
Page 32 and 33:
kostnadsbudget. Dock erkänner SOK
Page 34 and 35:
det gäller tekniska lösningar vil
Page 36 and 37:
3.3.4 En granskning av intäkterna
Page 38 and 39:
Speciellt mot bakgrund mot vilka bi
Page 40 and 41:
Rikspolisstyrelsen anser att den up
Page 42 and 43:
verkligen är bindande i händelse
Page 44 and 45:
fall använda sig av provisoriska l
Page 46 and 47:
från i princip hela världen. 26 E
Page 48 and 49:
Turisternas rörlighet - är alla t
Page 50 and 51:
antaganden vid beräkningen av de s
Page 52 and 53:
cess. Teigland pekar exempelvis på
Page 54 and 55:
Samtidigt finns det positiva effekt
Page 56 and 57:
sportutövning och en påtaglig med
Page 58 and 59:
British Columbia och bedömer att d
Page 60 and 61:
sökarnas ”rörelser” under spe
Page 62 and 63:
påtalades i förra kapitlet saknas
Page 64 and 65:
Erfarenheterna från Lillehammer vi
Page 66 and 67:
När det gäller arbetslösheten f
Page 68 and 69:
Shaffer m.fl. menar att de uppskatt
Page 70 and 71: ning leder sysselsättningen i de O
Page 72 and 73: − En återgång till nivån före
Page 74 and 75: effekterna inom olika sektorer. Det
Page 76 and 77: Men det är svårt att kontrollera
Page 78 and 79: ingar. Här hänvisas till Salt Lak
Page 80 and 81: 5.7 Miljö Det är i en begränsad
Page 82 and 83: Det kan i detta sammanhang också i
Page 84 and 85: − Spelen innebär sociala risker
Page 86 and 87: ga verksamheten har krympt och ett
Page 88 and 89: och restiden är cirka 60 minuter.
Page 90 and 91: men regionalt eller nationellt öve
Page 92 and 93: Det andra scenariot, att den utlän
Page 94 and 95: Under antagandet om att den utländ
Page 96 and 97: 6.3 Effekter på regional ekonomi o
Page 98 and 99: Modellen drivs av exogen efterfråg
Page 100 and 101: går inte genomförandet och drifte
Page 102 and 103: Tabell 16 OS-specifika investeringa
Page 104 and 105: Tabell 20 Övriga investeringar (20
Page 106 and 107: Förutsättningar för OS-alternati
Page 108 and 109: Beräknad OS-effekt på Jämtlands
Page 110 and 111: I alternativet OS 3, som genererar
Page 112 and 113: frågan på varor och tjänster som
Page 114 and 115: genomförandet av spelen antas gene
Page 116 and 117: 118
Page 118 and 119: att Sverige tar på sig uppgifter a
Page 122 and 123: sluta att OS bidrar till skapa ett
Page 124 and 125: Tabell 31 Statsfinansiell kalkyler
Page 126 and 127: Beroende på olika antaganden om hu
Page 128 and 129: Tabell 34 Transfereringsminskningar
Page 130 and 131: eller kanske till och med från utl
Page 132 and 133: sion riskerar att splittra opinione
Page 134 and 135: väl genomfört spel bidrar ytterli
Page 136 and 137: produktionsfördelar i framförallt
Page 138 and 139: miljövänligare över tid, vilket
Page 140 and 141: på vilka skatteintäkter man räkn
Page 142 and 143: 144
Page 144 and 145: Östersund/Åre år 2002. Remissytt
Page 146 and 147: 148
Page 148 and 149: 150
Page 150 and 151: 152
Page 152: OS-specifika anläggningar • Idro
show all

Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?