Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

eller kanske till och med från utlandet på grund av att är att många av de
investeringar och övriga aktiviteter som ingår i ett OS-projekt kan antas vara
speciella med specifika krav på arbetskraftens kompetens och erfarenhet.
Modellen tar inte heller hänsyn till uppkomsten av dynamiska effekter till
följd av den ekonomiska chock ett OS innebär för regionen Jämtland. Till
exempel kan en kraftig efterfrågechock i byggsektorn skapa en överhettning
på den regionala byggmarknaden och innebära fördyringar av såväl OS relaterade
som icke OS anknutna byggnadsinvesteringar.
Efter ett OS kan byggsektorn falla under nivån för OS om investeringarna
tidigareläggs på grund av OS. Det kan innebära att det blir mindre investeringar
efter OS. Även turismen kan få samma utveckling och falla tillbaka
till nivån före OS efter en tillfällig tillväxtperiod. Utvärderingar av effekterna
av OS i Lillehammer visar till exempel att effekterna kan karakteriseras
som tillfälliga.
Ett OS innebär att investeringar tidigareläggs. De investeringar som tidigareläggs
behövs för att ”fylla ut OS-kostymen”. Bostäder kommer till
exempel att byggas när attraktiv mark exploateras för OS-byn vid Storsjöns
strand. Enligt kommunen kommer bostäder att byggas på denna mark förr
eller senare. Bostäderna får en efteranvändning och blir ett tillskott på den
lokala bostadsmarknaden efter OS. Effekterna av tidigarelagda investeringar
är svåra att överblicka. Bostadsmarknaden i Östersund till exempel är för
närvarande i balans. Andra lokala bostadsmarknader i länet befinner sig i
obalans på grund av stora utbudsöverskott. Det kan inte uteslutas att det kan
uppkomma problem på lokala marknader i regionen som redan är i obalans
när flyttkedjor skapas som innebär att lediga bostäder skapas på marknader
som redan idag kännetecknas av utbudsöverskott. Efteranvändningen av de
turistbäddar som tillförs kan också innebära att det uppstår ett utbudsöverskott
om effekterna av den efterfrågeökning som OS innebär avklingar efter
några år. För idrottsanläggningar är samma resonemang relevanta. I Lillehammer
uppkom ett utbudsöverskott som orsakade ekonomiska problem.
Statskontoret har ingen uppfattning om hur efterbruksproblematiken kan
komma att se ut eller hanteras. Däremot är det, som vi framhöll i kapitel 3,
en viktig fråga.
SOK pekar i sin förstudie på positiva effekter för arrangörsregionen. Det
hävdas att ett vinter-OS innebär den största och starkaste regionalpolitiska
satsning som Jämland kan få. Förberedelser och genomförande av ett vinter-
OS ökar den ekonomiska aktiviteten i regionen i form av ökade turistintäkter
och ökad sysselsättning. Två siffror som nämns är 600 miljoner kronor
per år i form av ökade utländska turistintäkter och drygt 1 300 nya årsarbeten.
Analysen i kapitel 6 indikerar att åtminstone sysselsättningseffekten är
kraftigt överskattad. De investeringar som görs i nya idrottsanläggningar
och infrastruktur uppges ge ett ytterligare betydande antal nya arbetstillfäl-
132