Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

mindre än vad som uppskattas i förstudien är knappast troligt med tanke på
den förändrade hotbilden vad gäller risken för terroristattacker m.m.
Även för sjukvårdskostnaderna, som är en ganska liten post, ligger
Vancouver lite lägre än övriga. Sjukvården handlar om att kunna ta hand om
de tävlande vid arenor, sjukvårdstransporter och dopingkontroller. Att
Vancouver ligger lägre än Turin förefaller rimligt med tanke på Vancouvers
geografiskt mer koncentrerade spel.
Administration och löner
Kostnader för arbetskraften handlar om såväl kostnader för permanent personal
hos arrangörsorganisationen, temporära arbetare, frivilliga, konsulter
och entreprenörer. Vancouver, Tromsö och erfarenheten från Lillehammer
är samlade i sin kostnadsbild. Salt Lake City sticker ut vilket SOK förklarar
med det spridda konceptet som krävde mycket folk och ett högre löneläge.
Vi bedömer på basis av dessa jämförelser det som rimligt att hamna runt den
skisserade kostnaden på 1,2 miljarder kronor. Samtidigt är det viktigt att
framhålla att detta är en kostnad som är svår att uppskatta beroende på
osäkerheten om vilket allmänt löneläge som kommer råda 2014, kostnaden
för de frivilliga och hur stor arbetskraft som spelen kräver.
De administrativa kostnaderna inkluderar alla kostnader för ledning och koordination
som hyres-, overhead (porto, fax o.dyl.)-, försäkring-, översättning,
advokat- och revisionskostnader. Östersund uppskattar högre kostnader
än övriga, vilket indikerar att denna post kanske är för högt uppskattad.
Övrigt
Vi vet inte exakt vad som kan tänkas ingå i de övriga kostnaderna om det
t.ex. är budgeterat för en reservfond. Vi antar att åtminstone Paralympics
och kostnader för olika möten och arrangemang innan OS ingår. Som tidigare
nämnts räknar inte arrangören med några extra investeringskostnader
för Paralympics. Denna kostnad avser driftskostnaderna för anläggningar
och byar. Andra arrangörer eller aspirantstäder uppskattar denna kostnad till
mellan 100 miljoner kronor och 220 miljoner kronor. Kostnaderna för de
förolympiska händelserna innefattar exempelvis tävlingar före OS där anläggningarna
testas, IOK:s och idrottsförbundsmöten och olika rapporter
och presentationer. Arrangören förväntas också köpa rätten till de Olympiska
ringarna i Norden, som ägs av respektive lands olympiska kommitté
för att kunna använda denna symbol i sin marknadsföring.
37