Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5.2 Offentliga finanser<br />
Det finns i det här materialet två internationella studier som belyser vissa<br />
delar <strong>av</strong> de ekonomiska konsekvenserna för de offentliga budgetarna på<br />
kommunal, regional och nationell nivå. I den redan nämnda norska studien<br />
<strong>av</strong> Spilling (1998) belyses bl.a. finansieringen <strong>av</strong> det underskott som uppkom<br />
efter spelen i Lillehammer och som fått täckas upp på nationell nivå.<br />
Studien behandlar däremot inte de offentliga budgetarnas inkomstsida i<br />
form <strong>av</strong> ökade skatteinkomster o.dyl. 45<br />
Vidare refereras kort en cost-benefit analys <strong>av</strong> de kommande spelen i<br />
Vancouver 2010 och som beräknar en n<strong>ett</strong>okostnad för de offentliga budgetarna<br />
(Shaffer m.fl. 2003).<br />
Offentliga utgifter och finansiering i Lillehammer 46<br />
Den officiella <strong>OS</strong>-budgeten i Lillehammer omfattade ca 7,4 miljarder NOK.<br />
Därutöver tillkom bl. a. utgifter på andra offentliga budgetar beräknade till<br />
ytterligare 2,8 miljarder NOK. Totalt uppskattas den ekonomiska stimulansen<br />
<strong>av</strong> ekonomin till 11–12 miljarder NOK.<br />
De statliga kringkostnaderna för statliga myndigheter gällde bl.a. polisens<br />
bevakning och andra myndigheters extrainsatser. Norska myndigheter fick<br />
extra anslag för att täcka sina kostnader för de olympiska spelen. För <strong>OS</strong> i<br />
Lillehammer beräknades kringkostnaderna då till 2,5 miljarder kronor (RRV<br />
1994).<br />
För att kunna driva <strong>OS</strong>-anläggningarna i Lillehammer har norska staten<br />
<strong>av</strong>satt fonder för att möta framtida ekonomiska problem och stödja regionala<br />
utvecklingsalternativ. Avkastningen på fonderna används för att bidra<br />
till driftskostnaderna <strong>av</strong> <strong>OS</strong>-anläggningarna.<br />
Fonderna har varit viktiga för driften <strong>av</strong> anläggningarna, men långt ifrån<br />
tillräckliga. Även kommunala fonder har <strong>av</strong>satts för att stödja driften. Med<br />
något undantag har <strong>OS</strong>-anläggningarna långsiktiga ekonomiska problem.<br />
Orsaken till de ekonomiska problemen är att driftskostnaderna överstiger<br />
inkomsterna från anläggningarna. Antalet besökande efter <strong>OS</strong> har sjunkit<br />
och vissa stora sportevenemang i anläggningarna har haft ekonomiska problem.<br />
Dessa arrangemang har fört med sig höga kostnader, men låg uppmärksamhet<br />
och brist på sponsorer. Bidrag från de kommunala myndigheterna<br />
och <strong>av</strong>satta fonder har krävts för att finansiera några evenemang.<br />
45 <strong>Statskontoret</strong> har gjort förfrågningar i det norska regeringskansliet om möjligheten att få<br />
ta del <strong>av</strong> studier som utvärderat effekterna <strong>av</strong> <strong>OS</strong> i Lillehammer på skatteinkomster och fått<br />
till svar att några sådana studier inte genomförts.<br />
46 D<strong>ett</strong>a <strong>av</strong>snitt baseras till största delen på Spilling (1998).<br />
65