Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

antaganden vid beräkningen av de samhällsekonomiska effekterna (jmf
avsnitt 6.2).
Svårigheten att beräkna indirekta och inducerade effekter
Vi har redan tydliggjort vilka svårigheter som är förknippade med att beräkna
de direkta ekonomiska effekterna av ett olympiskt spel på turismen. Svårigheterna
är ännu större för de indirekta och inducerade effekterna. Ofta används
s.k. multiplikatorer som rent schablonmässigt multiplicerar de direkta
effekterna med en multiplikator, för att få fram ett monetärt värde på hur
konsumtionen påverkar den totala ekonomin.
En genomgång av litteraturen visar att multiplikatorer används olika av
olika forskare. En del hävdar att multiplikatoreffekter och inducerade effekter
är synonymt medan andra använder multiplikatorer för att behandla alla
effekter utöver de direkta. Det tycks sammantaget vara så att multiplikatorer
ofta används utan närmare eftertanke 36 och att multiplikatorberäkningar
varierar stort mellan olika evenemang.
I Östersunds OS-ansökningar för 2002 och 2006 antogs multiplikatorn vara
25 procent av de direkta effekterna. I förstudien inför OS 2014 används
samma multiplikator. Arrangörerna bakom Stockholms OS-ansökan för
sommarspelen 2004 antog att de indirekta effekterna var 60 procent av de
direkta. En genomgång av vilka multiplikator som används eller uppskattats
för andra olympiska spel ger vid handen följande (tabell 9):
Tabell 9 Antagna multiplikatoreffekter för tidigare och kommande
olympiska spel
Olympiad Multiplikator effekt %
München 1972 50 ex ante
Montreal 1976 saknas
Los Angeles 1984 50 ex ante
Seoul 1988 saknas
Barcelona 1992 70 ex ante
170 ex post
Atlanta 1996 20 ex ante
Sydney 2000 saknas
Vancouver 2010 50–100 ex ante
36 Economic impact analysis of sports facilities and events: eleven sources of
misapplication, Crompton, John L (1995)
52