Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

More documents

Recommendations

Info

att Sverige tar på sig uppgifter att arrangera spelen, samt ser fram mot att kunna nyttja idrottsanläggningarna efter OS. Det kommer också att finnas en del medborgare, kanske företrädesvis människor som inte är särskilt intresserade av idrott, som uppfattar denna påverkan som till största delen negativ. Denna kategori tröttnar fort på OSfokuseringen före och under spelen, kanske upplever en känsla av utanförskap för att man inte är intresserad av OS, och tycker att skattemedel kan användas på bättre sätt än att arrangera ett OS. Slutligen kommer det att finnas en del medborgare som inte uppfattar OSpåverkan vare sig positivt eller negativt. Vidare finns det sannolikt betydande variationer bland dem som är ”positiva” respektive ”negativa” till OS. Det är vanskligt att försöka ge sig på att bedöma hur stora de olika grupperna är och hur stort värde de sätter på att arrangera respektive slippa OS. I princip skulle man kunna genomföra så kallade betalningsviljestudier där man går ut och frågar ett antal slumpmässigt utvalda individer hur de ställer sig till ett svenskt vinter-OS 2014 och hur de monetärt värderar den påverkan ett OS kommer att ha på Sverige. Mot bakgrund av den knappa tid vi har haft till vårt förfogande och de betydande svårigheter som är förknippade med att genomföra betalningsviljestudier har vi avstått från att göra detta. Det är bland annat väl känt att resultaten av sådana studier är känsliga för hur frågor formuleras. Här nöjer vi oss med att konstatera att det troligen finns olika grupper med olika värderingar av ett svenskt OS. Nedan listar vi mer specifikt positiv och negativ påverkan av ett svenskt vinter-OS. För Sveriges medborgare kan ett OS innebära följande positiva effekter: • stolthet och glädje av att arrangera ett vinter-OS, speciellt om det går bra för de svenska idrottarna och spelens genomförs på ett bra sätt. Detta kan leda till en ökad ”vikänsla”. • möjlighet att på plats följa OS-tävlingar. • möjlighet att använda de anläggningar av olika slag som byggs specifikt för OS. • möjlighet att dra nytta av uppgraderingar av befintliga idrottsanläggningar. • möjlighet att dra nytta av de förbättrade kommunikationer som kommer till stånd eller tidigareläggs till följd av ett OS. • invånarna i kanske framförallt delar av Jämtland får ett mål, något att tro på, vilket kan bidra till att positiva förväntningar skapas. Detta kan i sin tur göra att investeringar m.m. i regionen faktiskt blir av, en positiv spiral kommer igång, etc. 120
• ökat humankapital till följd av olika satsningar på ny teknik, etc. • attraktivare boendemiljö om regionen får sig ett uppsving. • ökad social interaktion. SOK framhåller OS som en möjlighet för näringsliv, stat och medborgare att arbete mot ett gemensamt mål. För Sveriges men kanske framförallt Jämtlands invånare kan ett OS innebära följande negativa effekter: • olika slags störningar och inskränkningar i vardagen till följd av byggarbeten, spelens genomförande m.m. Det gäller kanske framförallt vissa permanentboende i Åre, som redan idag är negativt inställda till ökad turism. • vissa näringsidkare kan också få verksamheten störd på grund av OSaktiviteter av olika slag. Sammanfattningsvis bedömer vi på basis av det stora idrottsintresse som finns i Sverige generellt och att de specifika positiva effekterna förefaller överstiga de negativa så är ett vinter-OS i Åre och Östersund övervägande positivt från ett medborgarperspektiv. Vi vill emellertid framhålla att denna slutsats baseras på ett principiellt resonemang som skulle behövas kompletteras med ett empiriskt underlag, till exempel i form av en attitydundersökning av den typ som IOK kräver att varje potentiell arrangör gör för att mäta allmänhetens inställning till att stå som värd för ett OS. 63 Bedömningen att ett vinter-OS i Sverige sannolikt är positivt ur ett medborgarperspektiv innebär inte att det är samhällsekonomiskt lönsamt utifrån ett medborgarperspektiv. I en samhällsekonomisk analys ska medborgarnas samlade värdering av dessa övervägande positiva effekter vägas mot vad man tvingas avstå från som en följd av OS. Att arrangera ett OS beräknas kosta staten någonstans mellan 8 och 12 miljarder kronor (jmf avsnitt 7.2), eventuella skatteintäkter oräknat. Samhällsekonomiskt är det dock inte siffran i sig, vare sig den nu är 8 miljarder eller 12 miljarder, som är intressant utan vad dessa medel annars kunde ha använts till och som nu inte kommer till stånd på grund av OS. Samhällets resurser är knappa och behoven många och stora. Det innebär att om Sverige väljer att satsa på att arrangera ett OS så måste något annat få stryka på foten. Annorlunda uttryckt har de skattemedel som används för att bekosta OS en alternativ användning. Vad denna alternativa användning är har Statskontoret ingen uppfattning om. I princip bör man dock resonera i termer av den ”näst-bästa” användningen av de medel som satsas på ett OS. 63 Det är viktigt att frågorna till allmänheten formuleras på rätt sätt. Det är nämligen väl känt från den experimentella beslutsforskningen inom nationalekonomi och psykologi hur lätt det är att genom till synes obetydliga skillnader i hur en fråga formuleras styra svaren. 121
Page 1 and 2:
2005:15 Samhällsekonomiska aspekte
Page 3 and 4:
Innehåll 1 Inledning 7 1.2 Metod 7
Page 5 and 6:
1 Inledning Sveriges Olympiska Komm
Page 7 and 8:
torets rapport är att förse reger
Page 9 and 10:
2 SOK:s förstudie om möjlighetern
Page 11 and 12:
• Positiva bestående effekter i
Page 13:
Det andra handlar om svårigheten a
Page 16 and 17:
program är alpin skidåkning, rull
Page 18 and 19:
Tabell 1 Idrottsanläggningarna 201
Page 20 and 21:
läggningen av garnisonen i Östers
Page 22 and 23:
Försvarsnedläggningen kan få kon
Page 24 and 25:
och kostnader från genomförda spe
Page 26 and 27:
Tabell 3 Arrangörens investeringsb
Page 28 and 29:
I vissa fall kräver olika boenden,
Page 30 and 31:
SOK tillstår att jämförelser mot
Page 32 and 33:
kostnadsbudget. Dock erkänner SOK
Page 34 and 35:
det gäller tekniska lösningar vil
Page 36 and 37:
3.3.4 En granskning av intäkterna
Page 38 and 39:
Speciellt mot bakgrund mot vilka bi
Page 40 and 41:
Rikspolisstyrelsen anser att den up
Page 42 and 43:
verkligen är bindande i händelse
Page 44 and 45:
fall använda sig av provisoriska l
Page 46 and 47:
från i princip hela världen. 26 E
Page 48 and 49:
Turisternas rörlighet - är alla t
Page 50 and 51:
antaganden vid beräkningen av de s
Page 52 and 53:
cess. Teigland pekar exempelvis på
Page 54 and 55:
Samtidigt finns det positiva effekt
Page 56 and 57:
sportutövning och en påtaglig med
Page 58 and 59:
British Columbia och bedömer att d
Page 60 and 61:
sökarnas ”rörelser” under spe
Page 62 and 63:
påtalades i förra kapitlet saknas
Page 64 and 65:
Erfarenheterna från Lillehammer vi
Page 66 and 67:
När det gäller arbetslösheten f
Page 68 and 69: Shaffer m.fl. menar att de uppskatt
Page 70 and 71: ning leder sysselsättningen i de O
Page 72 and 73: − En återgång till nivån före
Page 74 and 75: effekterna inom olika sektorer. Det
Page 76 and 77: Men det är svårt att kontrollera
Page 78 and 79: ingar. Här hänvisas till Salt Lak
Page 80 and 81: 5.7 Miljö Det är i en begränsad
Page 82 and 83: Det kan i detta sammanhang också i
Page 84 and 85: − Spelen innebär sociala risker
Page 86 and 87: ga verksamheten har krympt och ett
Page 88 and 89: och restiden är cirka 60 minuter.
Page 90 and 91: men regionalt eller nationellt öve
Page 92 and 93: Det andra scenariot, att den utlän
Page 94 and 95: Under antagandet om att den utländ
Page 96 and 97: 6.3 Effekter på regional ekonomi o
Page 98 and 99: Modellen drivs av exogen efterfråg
Page 100 and 101: går inte genomförandet och drifte
Page 102 and 103: Tabell 16 OS-specifika investeringa
Page 104 and 105: Tabell 20 Övriga investeringar (20
Page 106 and 107: Förutsättningar för OS-alternati
Page 108 and 109: Beräknad OS-effekt på Jämtlands
Page 110 and 111: I alternativet OS 3, som genererar
Page 112 and 113: frågan på varor och tjänster som
Page 114 and 115: genomförandet av spelen antas gene
Page 116 and 117: 118
Page 120 and 121: Detta synsätt är relevant oavsett
Page 122 and 123: sluta att OS bidrar till skapa ett
Page 124 and 125: Tabell 31 Statsfinansiell kalkyler
Page 126 and 127: Beroende på olika antaganden om hu
Page 128 and 129: Tabell 34 Transfereringsminskningar
Page 130 and 131: eller kanske till och med från utl
Page 132 and 133: sion riskerar att splittra opinione
Page 134 and 135: väl genomfört spel bidrar ytterli
Page 136 and 137: produktionsfördelar i framförallt
Page 138 and 139: miljövänligare över tid, vilket
Page 140 and 141: på vilka skatteintäkter man räkn
Page 142 and 143: 144
Page 144 and 145: Östersund/Åre år 2002. Remissytt
Page 146 and 147: 148
Page 148 and 149: 150
Page 150 and 151: 152
Page 152: OS-specifika anläggningar • Idro
show all

Samhällsekonomiska aspekter av ett vinter-OS ... - Statskontoret

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?