Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt 11 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män, och fyra standardglas eller fler för kvinnor. Det är från de redovisade studierna ofta svårt att bedöma effekterna av olika dryckesmönster. De svarande redovisar i regel ett genomsnittligt alkoholintag uttryckt som antal drinkar eller gram alkohol per dag, trots att de använda frågeformulären oftast efterfrågar mängd alkohol per vecka, vilket innebär att alkoholen inte nödvändigtvis intagits dagligen. Nykterister En annan definitionsfråga gäller de som inte dricker. Varierande kombinationer av livslånga helnykterister, människor som slutat dricka och människor som bara dricker litet eller sällan betraktas som icke-konsumenter i olika studier. Som kommer att framgå i denna skrift spelar avgränsningen av icke-konsumenter stor roll för resultaten av många studier. Exempelvis får man olika resultat om man som jämförelsegrupp till de som dricker måttligt väljer dem som inte dricker alls eller de som dricker mycket sällan. Alkoholberoende och skadligt bruk Inom sjukvården används diagnoserna alkoholberoende och alkoholmissbruk medan riskkonsumtion inte är en definierad diagnos. Med alkoholberoende menas enligt ICD-10 (Världshälsoorganisationens diagnostiska system) en grupp av fysiologiska, beteendemässiga och kognitiva fenomen där alkoholen får en högre prioritet för individen än andra beteenden som tidigare haft större betydelse. Under det senaste året ska minst tre av följande sex kriterier ha uppfyllts: • starkt behov, ”sug” eller tvång att dricka alkohol • svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen • toleransökning • abstinenssymtom • tilltagande ointresse av andra saker på grund av alkohol • fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador. Skadligt bruk av alkohol är alkoholkonsumtion som har medfört psykisk eller kroppslig skada, utan att beroende samtidigt föreligger. Begreppet risk För att beskriva effekten av olika faktorer för hela befolkningsgrupper, använder man sig ofta av den relativa risken att utveckla ett tillstånd. Detta innebär att man jämför risken att utveckla detta tillstånd i en befolkningsgrupp som är utsatt för en exponering eller fara med en i övrigt likvärdig grupp som inte utsätter sig för denna exponering eller fara. Om till exempel ett beteende ökar risken att avlida med 50 procent så är den relativa risken 1,5 om man har beteendet jämfört med om man inte har det. Detta måste sedan sättas i relation
12 alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt till hur stor den så kallade absoluta risken är. Till exempel är risken för en svensk man att före 75 års ålder diagnostiseras med en levercancer cirka 0,5 procent. Den relativa riskökningen för levercancer hos en man som har ett lågt till måttligt alkoholintag är cirka 2, det vill säga den dubbla risken jämfört med om han inte dricker. Detta innebär att den absoluta risken att insjukna i levercancer före 75 års ålder i så fall ökar från 0,5 procent till 1 procent. En ökning i absolut risk kan i många fall tyckas liten, men om det är en stor befolkningsgrupp som utsätts för en exponering kan också en liten ökning av den absoluta risken medföra att många individer drabbas. Till exempel skulle en ökning av den relativa risken att få prostatacancer från 1 till 1,25 medföra att den absoluta risken att få sjukdomen före 75 års ålder ökar från cirka 12 procent till 15 procent, vilket i sin tur skulle betyda ungefär 2 000 fler fall per år i Sverige med åtföljande belastning på sjukvården. Sammanfattningsvis, en förändring av den relativa risken måste sättas i relation till den absoluta risken för att man ska kunna bedöma vilken effekt den får i en befolkning. En liten ökning av den relativa risken kan betyda att många individer påverkas om den absoluta risken är stor och om en stor del av befolkningen påverkas. Vice versa betyder en stor ökning av den relativa risken inte så mycket i reella tal om den absoluta risken är liten och det är få som är i riskzonen. Störande faktorer När man bedömer en faktors inverkan på en risk måste man alltid ta hänsyn till så kallade störande faktorer (confounders). En störande faktor ska ge upphov till samma tillstånd som den undersökta faktorn och de ska vara beroende av varandra. Rökning är ett typiskt exempel på en störande faktor för alkoholintag när man ska utvärdera canceruppkomst i till exempel munhåla och svalg. Både rökning och alkoholintag kan ge cancer på dessa ställen, och rökning och alkoholintag är ofta kopplade till varandra. För att reda ut effekten av enbart alkohol måste effekten av rökning tas bort. Det finns flera olika sätt att göra detta, men det kvarstår oftast en viss osäkerhet i vilken mån man lyckats. Man måste också ofta räkna med att det finns kvar en effekt av den störande faktorn. Litteratur 1. British Medical Association. Alcohol: Guidelines on sensible drinking, London 1995 2. National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism. Alcohol alert No. 16 PH 315, 1992
Page 1 and 2: Alkohol och hälsa En kunskapsöver
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Förord Allt fler svenskar dricker
Page 9 and 10: 8 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 11: 10 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 63 and 64:
62 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Relativ Risk 66 alkohol och hälsa
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
show all

Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?