Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

I den senaste CAN-rapporten om skolelevers drogvanor (18) redovisades för första
gången regionala skillnader i alkoholvanor bland elever i årskurs nio. Uppgifterna bygger
på svaren från de tre årliga undersökningarna genomförda 2001, 2002 och 2003, men sammanslagna
till ett större urval. Resultaten visade på tydliga skillnader för såväl pojkar som
flickor. Konsumtionsnivån visade sig för båda könen vara högst i Skåne län och lägst i
norra Sverige (norrlandslänen) och mellersta Sverige (samtliga län i Svealand förutom
Stockholms län). De två övriga regionerna i Götaland – Västra Götalands län och övriga
län i Götaland – visade den, efter Skåne, högsta konsumtionen. Pojkarna i Stockholms län
visade högre konsumtion än mellersta och norra Sverige, men lägre än de övriga regionerna
i Götaland. Något överraskande visade flickorna i Stockholms län en ungefär lika låg
konsumtion som flickorna i mellersta och norra Sverige. Konsumtionen i Skåne län var för
både pojkarna och flickorna cirka 33 procent högre jämfört med genomsnittet för alla regioner.
Norra Sverige visade en konsumtion som för pojkarna var 25 procent lägre och för
flickorna 21 procent lägre än genomsnittet för samtliga regioner.
Ungefär samma regionala mönster, men med något mindre uttalade skillnader, framkom
i andelen som uppgett berusningskonsumtion (så kallad intensivkonsumtion) minst
en gång i månaden; den högsta andelen fanns i södra Sverige och den lägsta andelen i norra
och mellersta Sverige. För flickorna visade sig Stockholms län ha den allra lägsta andelen
intensivkonsumenter per månad.
Olika aspekter av det svenska dryckesmönstret
alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt 27
Dryckespreferenser
Sedan många årtionden har vin- och ölkonsumtionen spelat en allt större roll i det svenska
dryckesmönstret. Sverige är i dag snarare ett vin- och ölland än ett spritland, i alla fall om
man ser till de olika alkoholdryckernas andel av den totala alkoholkonsumtionen. Tabell 3
visar dryckespreferenserna, utryckt som respektive alkoholdrycks andel av totalkonsumtionen,
bland män respektive kvinnor i olika åldersgrupper för 2002. Även dessa uppgifter
bygger på självrapporterade uppgifter i Monitormätningarna under 2002.
För båda könen svarade spritkonsumtionen för lägre andelar av totalkonsumtionen än
konsumtionen av vin och öl. För kvinnorna dominerade vin och för männen dominerade öl
(starköl och folköl). Skillnaden mellan olika åldersgrupper är tydlig. Bland kvinnorna var
spritkonsumtionens andel av totalkonsumtionen störst bland de allra yngsta, med 32 procent
av totalkonsumtionen. Bland männen var andelen högst i den äldsta åldersgruppen
med 24 procent och i de två yngsta grupperna där 20–24-åringarna stod för 23 procent och
16–19-åringarna stod för 22 procent.
Bland de yngsta männen dominerade starköl med 45 procent av totalkonsumtionen,
följt av folköl med 25 procent, vilket tillsammans blir cirka 70 procent av totalkonsumtionen
jämfört med cirka 57 procent bland samtliga män. Vinet svarade för enbart fyra procent
av totalkonsumtionen, en andel som ökar med ökad ålder. En skillnad i kvinnornas
konsumtion jämfört med männens var ciderns framträdande roll, speciellt bland de yngsta