Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
alkohol <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> – en kunskapsöversikt 89<br />
stärkning, stärka självtilliten <strong>och</strong> att övervinna ambivalens. Med ökad medvetenhet kan<br />
man minska den ambivalens som ofta präglar människors beteenden <strong>och</strong> underlätta beslut<br />
om förändring.<br />
<strong>Alkohol</strong> <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> – sammanfattande diskussion<br />
Sammantaget finner man små negativa hälsoeffekter av måttlig alkoholkonsumtion, så<br />
länge denna inte är förenad med berusningsdrickande. Men för vissa sjukdomar <strong>och</strong> skador<br />
ger redan små alkoholmängder negativa effekter. Särskilt gäller detta för olycksfall<br />
<strong>och</strong> fosterskador. Men också för en rad cancersjukdomar, liksom för sjukdomar i lever <strong>och</strong><br />
bukspottskörtel. För dessa tillstånd ses ingen säkre nedre gräns för konsumtionen, även<br />
om riskökningen vid måttlig konsumtion är liten. Samtidigt finns det vissa sjukdomar,<br />
framför allt hjärt- <strong>och</strong> kärlsjukdomar, men också typ 2-diabetes, där många studier rapporterar<br />
positiva effekter vid måttlig konsumtion. En viktig uppgift är då att göra en avvägning<br />
mellan dessa risker <strong>och</strong> skyddande effekter. För denna avvägning finns fem viktiga<br />
aspekter att beakta:<br />
• Hur tillförlitliga är resultaten?<br />
• Hur stora är de positiva <strong>och</strong> negativa effekterna?<br />
• Varierar effekterna med kön <strong>och</strong> ålder?<br />
• Vilken roll spelar berusningsdrickande?<br />
• Har dryckestypen någon betydelse?<br />
Hur tillförlitliga är resultaten?<br />
Även om många forskare gör bedömningen att den positiva effekten av alkohol på hjärt<strong>och</strong><br />
kärlsjukdomar är reell, finns det metodologiska svårigheter i forskningen som försvårar<br />
entydiga slutsatser. Samma typ av metodproblem finns i studierna om diabetes.<br />
Problemen handlar framför allt om jämförelsegruppen, det vill säga de människor som<br />
inte dricker alls. Många av dessa är organiserade nykterister eller har på annat sätt valt att<br />
avstå från alkohol <strong>och</strong> har goda hälsoförhållanden. Men vissa nykterister avstår från alkohol<br />
på grund av speciella psykosociala förhållanden eller sjukdomstillstånd. Även om man<br />
i många studier har försökt att kontrollera sina resultat för dessa faktorer, är detta i praktiken<br />
mycket svårt. Ett annat problem är att man i många studier sammanfört nykterister<br />
med dem som dricker sällan. De som dricker sällan är dock en betydligt mer belastad<br />
grupp, med sämre prognos än helnykteristerna. Här handlar det ofta om människor som<br />
med stigande ålder drabbas av krämpor <strong>och</strong> till följd av detta drar ner på sin alkoholkonsumtion,<br />
även om de vid enstaka tillfällen kan dricka litet.<br />
Det är också värt att observera att när sambandet mellan alkoholkonsumtion <strong>och</strong> hjärtsjukdomar<br />
studeras på nationell nivå, vilket skedde i det stora europeiska projektet<br />
European Comparative Alcohol Study (ECAS), hittar man inga samband mellan förändringar<br />
i konsumtionsnivå <strong>och</strong> hjärtsjuklighet (4). Däremot finns det klara samband mellan<br />
alkoholkonsumtion på befolkningsnivå <strong>och</strong> dödlighet i skrumplever, olycksfall, självmord,<br />
mord, alkoholberoende, alkoholförgiftning <strong>och</strong> alkoholpsykos. Sammantaget ses<br />
också ett statistiskt säkerställt samband mellan alkoholkonsumtion <strong>och</strong> total dödlighet.