Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

26 alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt
För kvinnorna ökade andelen med riskabla alkoholvanor (minst 6 poäng på skalan)
med 41 procent från 1997 till 2001. Ökningen var statistiskt säkerställd, så även ökningen
av totalpoängen på skalan från 2,7 till 3,2 poäng. Svaren på de tre första frågorna är mest
intressanta i detta sammanhang eftersom de kan ge en viss, men mycket grov, bild av förändringar
i konsumtionsmönster. För kvinnorna sammantaget framkom en signifikant
ökning av poängsumman (medelvärdet) på dessa tre frågor, så även för grupperna 28–38åringar
och 50–60-åringar. De yngsta kvinnorna (17–27-åringarna), 39–49-åringarna och
de äldsta kvinnorna (61–70-åringarna) visade i stort sett oförändrade poäng 2001 jämfört
med 1997.
Även männen visade en ökning av andelen med riskabla alkoholvanor (minst 8 poäng)
från 17,9 procent 1997 till 21,1 procent 2001. Men denna ökning med 18 procent, och
ökningen av totalpoängen 1997–2001, var inte statistiskt säkerställd. Forskarna menar att
detta kan bero på ett större bortfall bland yngre män (17–27 år) 2001 jämfört med 1997.
Några åldersspecifika analyser av förändringar 1997–2001 bland männen redovisades inte.
Regionala skillnader i konsumtion och konsumtionsutveckling
För åren 2001 till 2003 finns uppgifter om konsumtionen totalt och uppdelat på olika
anskaffningssätt i sju större regioner (7). Dessa visar på stora regionala skillnader i hur stor
del av den totala anskaffningen av alkoholdrycker (totalkonsumtionen) som anskaffningssättet
står för. Systembolaget svarade exempelvis enbart för knappt 30 procent av den totala
alkoholanskaffningen i Skåne 2003, medan andelen var 67 procent i norrlandslänen.
Sistnämnda region visade vidare den lägsta nivån av resandeinförsel och smuggling,
medan Skåne län visade den högsta. Konsumtionen visade sig ha ökat i samtliga regioner
från 2001 till 2003, och för samtliga år var konsumtionen som högst i Stockholms län, följt
av Skåne län. Den lägsta konsumtionen återfanns för samtliga tre år i regionen med längst
avstånd till Danmark och Tyskland, nämligen norrlandslänen. Den näst lägsta konsumtionen
visade länen i Svealand, utom Stockholms län. Stockholms län visade för övrigt den minsta
ökningen från 2001 till 2003, regionen Blekinge, Kronobergs och Hallands län den högsta,
både mätt i procent och i liter ren alkohol.
Alkoholvanorna är således inte jämnt fördelade mellan olika regioner i Sverige. För att
försöka besvara frågan om de regionala skillnaderna ökat eller minskat under de senaste
10–15 åren redovisades i Alkoholinförselutredningen (7) regionala skillnader i konsumtion
utifrån tidigare genomförda undersökningar från slutet av 1980-talet och framåt.
Södra Götaland – i detta fall synonymt med Skåne, Hallands och Blekinge län – visade
i samtliga undersökningar före 1997 en lägre alkoholkonsumtion än riket som helhet, och i
samtliga senare genomförda undersökningar en högre konsumtion än för hela riket. Den
relativa konsumtionsökningen har således varit störst i södra Götaland, framför allt i
Skåne, och som minst i Norrland. Denna utveckling beror, med all sannolikhet, på den
ökande tillgången av billig alkohol i främst Danmark och Tyskland. Det mesta av alkoholen
från utlandet hamnar i södra Sverige. Exempelvis var nästan 70 procent av all resandeinförsel
2003 införd av personer som bodde i Götaland. Av all insmugglad alkohol 2003
hamnade cirka 80 procent i Götaland.