Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt 37 stället hur stora alkoholens positiva och negativa hälsoeffekter är. En viktig delfråga är hur stora de skyddande respektive skadliga effekterna är vid olika konsumtionsnivåer. I en rapport sammanfattar White och medarbetare (3) forskning som bygger på den analysmetodik som utvecklats av English (1) och Corrao (2). I dessa metaanalyser har man utgått från dödsorsaker med ett vedertaget samband med alkohol. För var och en av dessa har man sökt igenom litteraturen för att hitta studier som beskriver relativa risker vid olika konsumtionsnivåer. Riskfunktionen, det vill säga riskökningens storlek och form (linjär, exponentiell, U-formad etc.), har man beräknat utifrån hur den relaterar till ökande alkoholkonsumtion, för män och kvinnor och för olika åldersgrupper. Olika sjukdomars och skadors bidrag till risk respektive skydd har därefter summerats. Tabell 1 anger vilka diagnoser och antal studier för respektive diagnos, som tagits med i de metaanalyser av alkoholrelaterad dödlighet som publicerats av Corrao och White. Tabell 1. Dödsorsaker och antal studier som tagits med i analyser av alkoholrelaterad dödlighet Antal studier Cancer Läpp, munhåla, svalg 8 Matstrupe 14 Struphuvud 20 Tjocktarm 16 Ändtarm 3 Lever 10 Bröst 29 Hypertoni 2 Stroke Ischemisk 6 Hemorragisk 9 Skrumplever 8 Annan kronisk leversjukdom 1 Kronisk bukspottkörtelinflammation 2 Våldsam död: skador, mord och självmord 9 Ischemisk hjärtsjukdom 26 Måttligt drickande har små hälsoeffekter, och detta gäller såväl positiva som negativa effekter. I de flesta fall ökar risken med alkohol ju mer man dricker. Detta innebär att det även finns risker vid måttlig konsumtion, men att de i allmänhet är små. Men i vissa fall kan även en liten risk vara av betydelse (mer om detta längre fram). För vissa hälsotillstånd är dock riskökningen inte linjär; här talas i stället om J-formade kurvor, där risken är lägst vid måttlig konsumtion. Hit hör främst hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
38 alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt Könsskillnader Kvinnor är mer känsliga för alkohol än män. Exempelvis ses en riskökning för skrumplever redan vid 7–13 standardglas per vecka; medan det för män krävs en konsumtion på 14–27 standardglas per vecka (Becker, 1996). Lägre ackumulerade doser krävs för att kvinnor ska utveckla myopati (sjukdomar vars orsak finns i muskeln) och kardiomyopati (sjukdomar i hjärtats muskulatur) (6). Kvinnor får sämre resultat på neuropsykologiska test vid samma konsumtion som män (7). Man finner också en snabbare minskning av hjärnvolymen jämfört med män (8). Kvinnor som dricker alkohol har en större risk för hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med män med motsvarande konsumtion. I en studie som jämförde dödsorsaker bland alkoholkonsumenter jämfört med nykterister fann man att 11,2 procent av kvinnor som drack mer än två drinkar per dag avled till följd av hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med 3,5 procent bland kvinnor som inte drack alls. Motsvarande siffror för jämnåriga män var 11,6 procent respektive 8,4 procent. Ökad hjärt-kärldödlighet bidrar till en ökad total dödlighet bland kvinnor jämfört med män vid samma konsumtionsnivå (9). Förklaringen till kvinnors ökade känslighet ligger troligen i fysiologiska skillnader i ämnesomsättningen av alkohol (alkoholmetabolism); möjligen spelar också hormonella faktorer en roll. Kvinnor uppnår högre koncentration av alkohol i blodet vid samma konsumtion per kilo kroppsvikt som män – mest beroende på att alkoholen späds i mindre kroppsvatten hos kvinnor. Mer oklart är om det finns könsskillnader i alkoholens metabolisering i magsäcken, liksom om det manliga könshormonet testosteron påskyndar alkoholmetabolismen hos män. Ålder Risken med alkohol är störst för unga människor, för att sedan avta med stigande ålder. Nyttan med alkohol är en spegelbild av detta. Ingen nytta ses för unga, men från och med medelåldern ses en tilltagande nytta, tydligare för män än för kvinnor. Detta är naturligtvis en paradox: det är de unga som dricker mest, trots att riskerna för dem är störst. Riskutvecklingen återspeglar förändringar av sjukdomar och skador i förhållande till ålder. Bland unga dominerar dödsfall till följd av skador, bland äldre dominerar hjärt- och kärlsjukdomar; tillstånd med helt olika samband med alkoholkonsumtion. Effekter av måttligt drickande på vissa sjukdomar och skador I diskussionen om positiva och negativa effekter av alkoholkonsumtion finns en generell osäkerhet rörande metodiken i det epidemiologiska underlaget. Denna osäkerhet återkommer ofta eftersom de epidemiologiska studierna visar stora likheter, oavsett om de beskriver effekter på hjärtsjukdomar, diabetes eller någon annan sjukdom. Således visar ett stort antal epidemiologiska studier att måttlig alkoholkonsumtion har en skyddande effekt för medelålders och äldre personer. Men om dessa effekter är verkliga är inte säkert, eftersom epidemiologiska studier inte kan bevisa orsakssamband, och experimentella studier inte
Page 1 and 2: Alkohol och hälsa En kunskapsöver
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Förord Allt fler svenskar dricker
Page 9 and 10: 8 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 37: 36 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 67 and 68: Relativ Risk 66 alkohol och hälsa
Page 89 and 90:
88 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
show all

Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?