Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

gränser naturligtvis förekommer. Detta motsvarar cirka ett halvt standardglas för en vuxen
man.) Dessa studier skiljer sig i en rad avseenden, till exempel vilken åldersgrupp man
undersökt och hur andelen alkoholpositiva beräknats (med antal testade som bas eller
samtliga skadade). Men framför allt är det omöjligt att dra några mer generella slutsatser
om alkoholens betydelse för uppkomsten av olika slags olyckor med utgångspunkt från
dessa beskrivande resultat, det vill säga att belysa frågan om hur många av olyckorna som
skulle ha inträffat om alkohol inte funnits med i bilden. För att kunna svara på det måste vi
känna till förekomsten av alkohol bland dem som inte förolyckas, det vill säga ha kontrollmaterial.
Andelen alkoholpositiva varierar starkt mellan olika sammanhang och miljöer,
och detta får betydelse för hur vi ska värdera uppgifterna om alkoholens inblandning i
olika typer av olyckor.
Följande exempel illustrerar problematiken. I en finsk studie (1) hade 60 procent av
drunkningsoffren alkohol i blodet; motsvarande siffra för dödade förare i trafiken är cirka
hälften. Vilken slutsats drar vi av detta? Att alkohol är farligare till sjöss än i trafiken?
Knappast. Här måste vi väga in det faktum att alkohol är mycket vanligare på sjön än i trafiken.
I en finsk studie med slumpmässiga utandningsprov bland båtförare under veckoslutet
var 30 procent alkoholpositiva (2). Motsvarande siffra för bilförare i Norden är knappt
0,3 procent (3, 4). Alkohol ger alltså en mycket starkare riskökning i trafiken än till sjöss,
vilket är intuitivt plausibelt. Å andra sidan är riskexponeringen (andelen alkoholpositiva)
väsentligt större till sjöss. För att få en samlad bild av alkoholens betydelse måste man
väga ihop dessa två faktorer: riskökning och riskexponering. Exemplet illustrerar de komplikationer
som finns när man vill uppskatta alkoholens betydelse i olyckssammanhang.
Men underlaget är knappast tillräckligt för att uppskatta hur många av olyckorna som hade
undvikits i trafiken och till sjöss om alkohol inte funnits med i bilden. De metaanalyser
som bygger på studier där man sökt renodla alkoholens roll ger en viss fingervisning. De
alkoholetiologiska fraktioner som presenteras i Global Burden of Disease (5) ligger runt
0,3 för de stora olyckskategorierna, något högre för trafikolyckor och lägre för arbetsolyckor.
Men man får komma ihåg att detta bygger på studier för många länder med olikartade
förhållanden och för olika tidpunkter; det finns således en avsevärd variation under en
längre tid och rum bakom dessa genomsnitt. De flesta studier gäller olyckor med dödlig
utgång. För olyckor med icke dödlig utgång är alkoholens roll mindre; cirka två tredjedelar
av den som gäller för dödsolyckor (5).
Hur mycket kan man dricka innan olycksrisken ökar?
alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt 55
Att en rejäl berusning ökar olycksrisken är självklart, men hur mycket kan man dricka
innan någon riskökning inträffar? Frågan gäller effekten av låg exponering vilket är notoriskt
svårt att ge ett precist svar på om man utgår från epidemiologiska uppgifter. Däremot
ger studier från laboratorieexperiment tämligen entydiga resultat som är relevanta för frågeställningen.
En fördel med experiment är naturligtvis att man har kontroll över exponeringen.
Ett flertal experiment visar att redan på mycket låga promillenivåer – 0,2 promille
och i vissa fall 0,1 promille – försämras många kognitiva och motoriska funktioner som är