Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

30 alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt
Sydeuropa. En relativt stor andel av samtliga dryckestillfällen resulterar således i berusning
(9, 18). Det är därför av stort intresse att under en längre tid följa utvecklingen av tillfällen
med intensivkonsumtion, det vill säga antalet dryckestillfällen med stora alkoholintag.
Tyvärr saknar flera äldre undersökningar frågor om intensivkonsumtion. Utvecklingen av
intensivkonsumtionen har studerats från 1998 till 2004 utifrån fem olika frågeundersökningar
(tabell 5). I 1998-års undersökning (kolumn 1) och den första av undersökningarna
2000 (kolumn 2) frågade man de svarande hur ofta de druckit alkohol som motsvarade
minst en halv flaska sprit, en flaska vin, 6 burkar starköl eller 8 burkar folköl. I tre övriga
undersökningarna 2000–2004 (kolumn 3–5) har mängderna för sprit och öl sänkts till 25 cl
sprit, 4 burkar starköl eller 6 burkar folköl, för att de bättre skulle stämma överens med
vinmängden (1 flaska) och, framför allt, med de gränsvärden för berusningsdrickande som
man använder internationellt. År 2000 finns två undersökningar där den ena använde sig av
den äldre och den andra av den nyare definitionen. Detta gör det möjligt dels att få en uppfattning
av metodeffekten (att gå över till den lägre gränsen för sprit och öl), dels att ge en
bild av utvecklingen under hela perioden 1998 till 2004.
Resultaten redovisas i tabell 5. Intensivkonsumtionen redovisas både som andel som
uppgett detta under olika tidsintervall: minst en gång i veckan (gäller inte för kvinnorna),
minst en gång i månaden och minst en gång per år. Dessutom redovisas det genomsnittliga
rapporterade antalet tillfällen med intensivkonsumtion per år (12 månader). Eftersom
2000-års mätning med den nyare definitionen enbart riktade sig till åldrarna 18–64 år har
även samtliga övriga undersökningar begränsats till samma åldersintervall.
Som framgår av tabell 5 pekar det mesta på en ökning för alla män i åldrarna 18–64
under perioden 1998 till 2002, men därefter stabiliseras nivån eller kanske till och med
minskar. De yngsta männen, 18–29-åringarna, visade en ökning både 1998–2000 och
2000–2002, men därefter snarast en viss minskning. Män i åldrarna 30–49 år visade ingen
signifikant förändring från 1998 till 2000 (men däremot en signifikant ökning i andelen
Tabell 5. Intensivkonsumtion (andelar och antal per år) för män och kvinnor i olika åldersgrupper enligt fem
riksrepresentativa frågeundersökningar 1998–2004.
(1) (2) (3) (4) (5)
Kön och ålder 1998 2001 2002 2003 2004
Män:
Alla, 18–64 år:
Andel (%) minst 1 gång/vecka 3,6# 5,4 7,6 8,6 9,5
Andel (%) minst 1 ggn/månad 29,4 29,8 38,2 36,9 38,7
Andel (%) minst 1 ggn/år 66,2 66,6 67,7*# 78,0* 73,0
Antal gånger per år (m) 8,9# 11,3 12,3(*#) 16,3 15,0
18–29 år:
Andel (%) minst 1 ggn/vecka 6,5# 10,8 12,0 18,7 17,5