Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt 81
Leverinflammation är allvarligare, men betydligt ovanligare. Den kan medföra gulsot,
feber, aptitlöshet, vätska i buken, allvarlig leversvikt, blödningar i magsäck och tarmar,
levercoma, men också gå med ringa besvär. Leverprover (framför allt GT men även ASAT
och ALAT) är ofta kraftigt förhöjda. Leverinflammationen kan gå tillbaka, särskilt om
alkoholkonsumtionen minskar kraftigt eller upphör, eller övergå i skrumplever, som är den
allvarligaste alkoholorsakade leversjukdomen.
Skrumplever kan ge samma besvär och symtom som fettlever och leverinflammation,
men också till exempel förstoring av bröst hos män, mindre testiklar, spider naevi (små
spindelliknande rodnade kärlförändringar under huden på bålen och i ansiktet), palmarerytem
(rodnad i handflatan), Dupuytrens kontraktur i handflatorna, vätska i buken, men
också pågå utan besvär. Vid skrumplever sker en bindvävsomvandling av levern. Blodet
får då svårare att passera, får söka andra vägar, vilket kan medföra livshotande blödningar,
framför allt från åderbråck i matstrupen. Skrumplever kräver vanligen flera års hög alkoholkonsumtion
för att utvecklas. Den går inte tillbaka, men utvecklas betydligt långsammare
hos den som slutar dricka än hos den som fortsätter. Det saknas behandling som kan
bota skrumplever. Risken för att få skrumplever beror på hur mycket man dricker och hur
länge man druckit stora mängder alkohol, samt på andra okända faktorer. Viktigast av allt
för prognosen är att inte dricka alls. Man har funnit att höga doser av S-adenosylmethionin
(SAMe) kan förbättra leverfunktionen. Risken för att få skrumplever är ökad hos högkonsumenten
som också får virushepatit, till exempel blandmissbrukaren som injicerar. De
allra flesta patienter med levercancer har sedan tidigare skrumplever.
Man har funnit att redan en konsumtion som motsvarar 25 g alkohol per dag (2 små glas
vin, 1,5 flaska starköl eller 1 stor snaps eller grogg på 8 cl) kan innebära en nästan trefaldigt
ökad risk för skrumplever. Risken ökar snabbt med ökad konsumtion och den som
dricker 5 burkar starköl om dagen under en längre tid har en 25-faldig riskökning. Levern
hos kvinnor är känsligare för att utveckla skrumplever, än hos män. Trots den kraftiga
riskökningen för skrumplever vid långvarig, hög alkoholkonsumtion får de flesta storkonsumenter
och alkoholister inte skrumplever. Skillnaderna i risk mellan olika individer kan
möjligen delvis bero på genetiska faktorer. Här finns en parallell med risken för lungkancer
hos rökaren. Många vetenskapliga studier har visat att det finns samband mellan
genomsnittlig alkoholkonsumtion i ett land, antalet storkonsumenter och dödligheten i
skrumplever. Detta samband är starkare i Sverige än i de flesta andra länder i Västeuropa.
Hur man kan minska risken för alkoholorsakad leversjukdom: För att vara på den
säkra sidan ska man inte dricka över riskgränsen, som troligen ligger på 15–20 g hundraprocentig
alkohol per dag (ett glas vin eller en starköl). Det är möjligt att risken är större
vid daglig måttligt alkoholkonsumtion, jämfört med storkonsumtion vid enstaka tillfällen,
och att risken är mindre om man dricker alkoholen vid måltider.
Vanliga besvär som illamående och dålig aptit kan bero på leversjukdom, liksom gulsot
och feber. Det är helt nödvändigt att då omsorgsfullt inhämta uppgifter om alkoholvanor
via patienternas sjukdomshistoria och oftalaboratorieprover vid de besvär som nämnts
ovan. Men ett problem är att man kan utveckla en allvarlig leversjukdom utan besvär för
den drabbade. Den som får en alkoholorsakad leversjukdom bör förstås helt sluta med