Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
74 alkohol <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> – en kunskapsöversikt<br />
Metod<br />
Vi utgick från översikten av Berglund <strong>och</strong> Öjehagen (1), <strong>och</strong> följde upp denna i samma<br />
databaser som använts tidigare fram till den 1 oktober 2004. Vi följde särskilt upp epidemiologiska<br />
studier av allmän psykisk o<strong>hälsa</strong> i befolkningen, där man har använt strukturerade<br />
kliniska intervjuer (4).<br />
Beträffande alkoholkonsumtion omedelbart före självmord redovisar vi endast resultaten<br />
av en studie (5), som har det överlägset största materialet (n=6 793)<strong>och</strong> kommer från<br />
Sverige. En systematisk översikt av 37 studier har publicerats av Cherpitel med flera (6).<br />
Slutligen har vi analyserat om kort intervention hos individer med riskfylld alkoholkonsumtion<br />
har effekt på depression <strong>och</strong> självmordsbeteende (det vill säga självmord, självmordsförsök<br />
<strong>och</strong> självmordstankar).<br />
Vi redovisar endast befolkningsbaserade studier, som har mått på såväl olika alkoholvariabler<br />
som depression eller självmordsbeteende. Tyvärr rapporteras alkoholberoende<br />
<strong>och</strong> alkoholmissbruk som en sammanslagen variabel i de flesta studier <strong>och</strong> man rapporterar<br />
sällan uppgifter om riskfylld alkoholkonsumtion. I vår analys rapporterar vi uppgifter<br />
om riskkonsumtion av alkohol, alkoholmissbruk <strong>och</strong> alkoholberoende. Om ett linjärt samband<br />
skulle finnas med depression eller självmordsbeteende, skulle vi finna en lätt ökning<br />
av depression <strong>och</strong> självmordsbeteende vid riskfylld alkoholkonsumtion, en måttlig ökning<br />
vid alkoholmissbruk <strong>och</strong> en uttalad ökning vid alkoholberoende. Om alkoholberoende är<br />
centralt ska en ökning av nämnda tillstånd finnas eller vara större vid alkoholberoende<br />
jämfört med vid riskkonsumtion <strong>och</strong> missbruk.<br />
Depressionstillstånd – diagnos<br />
Depressionstillstånd förekommer ofta hos personer med alkoholproblem. Den vanligaste<br />
depressionssjukdomen benämns egentlig depression <strong>och</strong> diagnostiseras enligt definierade<br />
kriterier i medicinsk litteratur. I Världshälsoorganisationens diagnostiska system ICD-10,<br />
som används i den svenska hälso- <strong>och</strong> sjukvården, definieras tillståndet enligt följande.<br />
För diagnosen egentlig depression krävs att<br />
A. minst två av symtomen nedstämdhet, energifattigdom <strong>och</strong> minskad aktivitet dominerat<br />
under minst de senaste två veckorna<br />
B. detta inte kan förklaras av någon annan kroppslig eller psykisk störning<br />
C. totalt minst fyra symtom från A till C förekommer, eller minst ett av följande symtom:<br />
• förlust av självförtroende <strong>och</strong> självuppskattning<br />
• överdriven eller obefogad självkritik <strong>och</strong> nedvärdering av sig själv<br />
• återkommande tankar på död eller självmord <strong>och</strong> alla slags självskadande beteende<br />
• upplevd nedsättning av förmågan till tankeverksamhet <strong>och</strong> koncentration, med vankelmod<br />
<strong>och</strong> beslutsångest<br />
• förändrad psykomotorisk aktivitet med antingen minskad rörlighet eller agitation<br />
• alla slags sömnproblem<br />
• ökad eller minskad matlust med medföljande effekt på vikten.