Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

50 alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt
Effekter av ålder och kön
Det finns inte lika många undersökningar om kvinnor som om män, och uppskattningarna
av hög konsumtion blir betydligt osäkrare, eftersom det är relativt ovanligt med kvinnor som
dricker mycket. I likhet med män har kvinnor som dricker alkohol lägre risk för hjärtinfarkt
(1). Men eftersom kvinnor dels har lägre risk för hjärtinfarkt än män ända upp i höga åldrar,
dels är känsligare för alkoholens giftiga effekter, kan den totala nyttan av alkohol vara lägre
för kvinnor än för män. I den tidigare citerade metaanalysen (7) fann man en skyddande
effekt för kvinnor upp till 31 g alkohol per dag, medan man fann att risken för kranskärlssjukdomar
ökade signifikantt vid 52 g per dag eller mer. För män var motsvarande siffror 87
och 114 g, det vill säga nästan det dubbla. Av rent biologiska skäl kan därför rekommendationerna
för kvinnor behöva vara annorlunda än för män. Men eftersom det inte finns anledning
att rekommendera vare sig män eller kvinnor att öka alkoholkonsumtionen för att minska risken
för kranskärlssjukdomar kan man nöja sig att konstatera att även i det här avseendet är
alkohol vid mer än måttlig konsumtion mer skadligt för kvinnor än för män.
På samma sätt som man resonerar om hur alkohol påverkar risken för kvinnor, kan man
också resonera när man diskuterar balansen mellan risk och nytta i olika åldrar. Unga människor
har låg risk för hjärtinfarkt. Däremot har unga personer hög risk för alkoholrelaterade
skador, särskilt genom yttre våld. Hög alkoholkonsumtion bland unga människor kan
också leda till utveckling av alkoholism, medan risken sannolikt är lägre hos medelålders.
Således kan det finnas ett visst utrymme för en fortsatt måttlig konsumtion i medelåldern
och bland äldre medan balansen hos unga människor mera väger över mot alkoholens
nackdelar.
Potentiella mekanismer för alkoholens effekter
Många studier har funnit ett U-format samband mellan alkoholkonsumtion och dödlighet i
hjärt- och kärlsjukdomar. Ökande dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar vid hög konsumtion
kan bero på effekter på själva åderförkalkningsprocessen, men kan också bero på faktorer
som påverkar risken för rytmrubbningar eller hjärtats pumpförmåga. I en finsk studie
(20) undersökte man effekterna på åderförkalkning i halsens pulsådror, och fann att de
som drack stora mängder öl eller sprit vid ett och samma tillfälle visade större utbredning
av åderförkalkning i halskärlen än de som drack mindre mängder åt gången. Fynden kvarstod
även sedan man kontrollerat andra faktorer. Man var oklar över de exakta mekanismerna
men trodde att utbredningen vid stigande förbrukning möjligen kunde bero på
stress i ämnesomsättningen eller kroppen. För att kunna studera effekterna av mycket högt
alkoholintag krävs emellertid att man har en tillräckligt stor grupp individer som dricker
tillräckligt mycket, som i den finska studien. I en nyligen publicerad studie av 103 stockholmskvinnor
som vårdats på sjukhus för akut kranskärlssyndrom undersökte man
kranskärlen med angiografi vid två tillfällen med tre års mellanrum (21) och fann att de
som drack måttligt (mindre än 5 g alkohol per dag) hade lägre utbredningstakt av pulsåderförkalkning
i kranskärlen. Även om det rör sig om två olika metoder för att mäta åderförkalkning,
och två vitt skilda typer av individer, kan det vara värt att notera att den senare