Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt 39
går att genomföra. Således finns en debatt om de epidemiologiska studierna som dels
handlar om bias, dels om förväxlingseffekter (confounding). En risk för bias finns om man
för samman individer som dricker mycket lite eller sporadiskt med helnykterister, eftersom
hälsosituationen för de som dricker mycket lite är väsentligt sämre än för de som inte
dricker alls, i synnerhet om de tidigare haft en högre konsumtion. En risk för confounding
uppstår om man inte kan kontrollera fören rad psykosociala faktorer i de genomförda
studierna. Trots denna osäkerhet om de positiva hälsoeffekterna, har den allmänna diskussionen
på området kommit att handla om en avvägning mellan skada och nytta, från att
tidigare bara ha diskuterat alkoholens skadliga effekter.
Cancer
Att dricka måttligt ökar risken för cancer jämfört med att inte dricka alls. De cancerformer
som har etablerat samband med alkohol är cancer i läpp, munhåla och svalg, matstrupe,
luftstrupe och lever. Svagare men signifikanta samband rapporteras för cancer i bröst,
tjocktarmen och ändtarmen. För alla dessa cancerformer finns en statistiskt signifikant
ökad risk vid konsumtion av 25 g alkohol per dag (10). Någon nedre säker gräns har inte
kunnat fastställas.
Fosterskador
För att utveckla fetalt alkoholsyndrom krävs mycket hög alkoholkonsumtion. Men även
måttlig alkoholkonsumtion, i storleksordningen 1–2 glas alkohol per dag ger ökad risk för
fosterskador i form av missfall, tillväxthämning, för tidig förlossning och neuropsykologiska
effekter. Även glest förekommande berusningstillfällen ökar risken för fosterskador.
Skrumplever
Att hög alkoholkonsumtion ökar risken för skrumplever är allmän kunskap bland såväl
experter som allmänhet. Att även måttlig konsumtion spelar roll är däremot inte lika känt.
Men det finns ingen säkre nedre gräns när det gäller skrumplever. I sin metaanalys finner
Corrao en relativ risk på 2,4 för män i medelhavsländerna, och 1,6 i andra europeiska länder,
vid en konsumtion av 25 g per dag. För kvinnor är risken högre: 3,0 respektive 2,0 (2).
De flesta fall inträffar dock vid högre konsumtion.
Bukspottkörtelinflammation
Betydligt färre studier rapporterar samband mellan alkohol och bukspottkörtelinflammation;
de flesta av dessa handlar om kronisk bukspottkörtelinflammation. I likhet med
skrumplever inträffar de flesta fallen bland högkonsumenter, men det finns ingen säkre
nedre gräns. En signifikant riskökning för kronisk bukspottkörtelinflammation rapporteras
av Corrao vid 25 g per dag, med en relativ risk på 1,3 (2). I sin svenska genomgång rapporterar
Sjögren betydligt fler alkoholorsakade dödsfall till följd av akut bukspottkörtelinflammation
(145 dödsfall) än kronisk bukspottkörtelinflammation (61 dödsfall), trots att
den etiologiska fraktionen är lägre vid akut bukspottkörtelinflammation (4).