Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt 47
alkohol alls) jämförbarhet med låg- och måttlighetskonsumenterna. Redan 1988 uppmärksammades
dessa svårigheter i tidskriften Lancet, som i en ledare Alcohol and mortality:
the myth of the u-shaped curve (11) refererade resultat från den stora British Regional
Heart-studien (12). Forskarna drog här slutsatsen att den observerade U-formade kurvan
var resultatet av att människor som tidigare druckit alkohol på grund av tilltagande sjuklighet
och skröplighet hade övergått till att bli nykterister eller till att endast dricka sporadiskt.
I ett stort antal studier sammanblandas därtill de personer som helt avstår från alkohol
med de som dricker mycket lite eller mycket sällan. Men de som dricker lite eller sällan
löper som grupp betydligt större risk att bli sjuka än livslånga helnykterister (4). Detta problem
exemplifieras i en stor amerikansk studie publicerad 1990 (3), med över tusen dödsfall
i hjärt- och kärlsjukdomar, där syftet var att separera dem som aldrig druckit alkohol
från dem som av olika anledningar slutat dricka. Därmed kunde man också separera olika
dödsorsaker som berodde på hjärt- och kärlsjukdomar. Användningen av alkohol var förknippat
med ökad risk att dö på grund av högt blodtryck, hemorrhagisk stroke och sjukdomar
i hjärtats muskulatur. För död i kranskärlssjukdomar och i trombotisk stroke var
förhållandet det motsatta, det vill säga att bruket av alkohol var förknippat med lägre risk.
I univariat analys löpte de som av olika orsaker slutat dricka alkohol högre risk att dö än de
som aldrig druckit, men skillnaden försvann sedan man kontrollerat bland annat sociala
faktorer. Den U-formade kurvan skulle därmed inte förklaras av att personer med högre
risk avstår från att dricka alkohol. Men tolkningen av dessa resultat kompliceras av att man
i kategorin ”nykterister”, som utgjorde referensgrupp i studien, inkluderade personer som
”nästan aldrig” drack alkohol.
Ett annat betydande tolkningsproblem är potentiell confounding (det vill säga andra
faktorer som kan påverka utfallet). I de flesta studier har man emellertid tagit hänsyn till
samtidigt inflytande av effekter av traditionella riskfaktorer som ålder och rökning.
Sannolikheten för att den observerade alkoholeffekten i själva verket skulle bero på dessa
faktorer är därmed begränsad. Det har även hävdats att socioekonomiska och psykosociala
faktorer skulle kunna vara potentiella störande faktorer. Exempel på sådana faktorer är
socialgruppstillhörighet, socialt stöd, arbetsförhållanden och beteendefaktorer. Dessa faktorers
hela betydelse är svåra att mäta och därmed svåra att ta hänsyn till. Om dessa faktorer
snarare än alkoholkonsumtionen i sig har betydelse för skillnaderna i sjukligheten kan
inte med säkerhet avgöras i dag. Mer forskning behövs för att klara ut detta.
Hur mycket betyder alkohol
för antalet sjukdomsfall i befolkningen?
Mycket få studier har försökt räkna ut vilken betydelse alkoholbruket har för hur många
sjukdomsfall i befolkningen som undviks. I en nyligen publicerad undersökning från
Auckland i Nya Zeeland gjorde man en fallkontrollstudie, och fann då att risken att bli sjuk
för män som regelbundet drack alkohol var ungefär hälften jämfört med dem som inte
drack alls, medan riskminskningen var lägre för kvinnor (13). Man räknade ut att om de
som inte drack alkohol hade haft samma alkoholvanor som de som drack regelbundet,
skulle antalet hjärtinfarkter minska med cirka 15 procent för män och 21 procent för kvin-