Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt 17 restauranger och livsmedelsbutiker (folköl). Den oregistrerade alkoholkonsumtionen består av alkohol som har förts in i Sverige från andra länder genom såväl resandeinförsel som smuggling, samt av hemtillverkning av alkoholdrycker. När vi beräknar av den totala alkoholkonsumtionen utgår vi från uppgifter om den registrerade delen. Dessa fångar upp den största delen av konsumtionen av alkohol i landet och sammanställs utifrån försäljningssiffror per månad från Systembolaget och leveranser av alkoholdrycker till restauranger och av folköl till livsmedelsbutiker. För att få en bild även av den oregistrerade konsumtionen har vi sedan juni 2000 genomfört fråge-undersökningar per månad av vuxna i åldern 16–80 år. Frågorna handlar om resandeinförsel, smuggling och hemtill-verkning av sprit, vin och öl. Dessa mätningar genomförs vid varje månadsskifte av Temo på uppdrag av Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (Sorad) i det så kallade Monitorprojektet. Vid varje tillfälle genomförs 1 500 telefonintervjuer och frågorna avser den senaste 30-dagarsperioden (5). Det är den här informationen som ligger till grund för de uppgifter om oregistrerad alkohol från 2000/2001 (juni 2000 till maj 2001) till 2004 som vi redovisar i detta kapitel. Uppgifter om tidigare år (1996 och 1998) har vi hämtat från de uppskattningar som gjordes av den så kallade Kalk-gruppen (6) där också grunderna las för de metoder som kommit att användas i senare undersökningar. Uppskattningarna av totalkonsumtionen utgår således från den registrerade alkoholkonsumtionen (försäljningen) och kompletteras med uppskattningarna av mängden oregistrerad alkoholkonsumtion. Det bör påpekas att varken den registrerade eller den oregistrerade konsumtionen egentligen handlar om konsumtion utan snarare om anskaffning av dryckerna, det vill säga inhemsk försäljning, införsel av drycker (genom frågor om man varit utomlands, antal resor och om man tagit in alkohol i landet vid den senaste och näst senaste resan), smugglad alkohol (genom frågor om köp av insmugglad alkohol i Sverige och antal sådana köp) och hemtillverkning av alkoholdrycker, allt under de senaste 30 dagarna. Uppgifterna om oregistrerad alkoholkonsumtion är uppskattningar av de olika delmängderna. Det finns olika metodproblem förknippade med att de svarande själva får uppskatta sin alkoholkonsumtion i frågeundersökningarna, vilket gör det svårt att mäta de exakta nivåerna. Men Monitormätningarna har genomförts på samma sätt i fyra år (2000/2001–2004), och undersökningarna 1996 och 1998 genomfördes på i stora drag samma sätt som de senare mätningarna, vilket gör det möjligt att ge en bild av utvecklingen av de olika mängderna oregistrerad alkohol. Bortfallet i Monitormätningarna uppgår i regel till cirka 40 procent och består främst av de som vägrar att delta och de som inte är anträffbara. Enstaka personer uppger i undersökningarna relativt stora mängder införsel av alkohol, dock inte extrema mängder. Det är möjligt, men inte säkert, att en del av denna mängd säljs vidare och är i så fall att betrakta som smugglad alkohol. (Smuggling mäts dock genom att fråga de svarande om de köpt smugglad alkohol i Sverige.) Samtidigt kan en del av denna alkohol vara till för vänner och bekanta, andra familjmedlemmar och större fester. Ytterligare en del kan komma att lagras hemma för konsumtion långt senare. I Monitormätningarna har man satt en övre gräns för respektive alkoholdryck, som motsvarar vad
18 alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt som räknas som resandeinförsel per inresa (till exempel 10 liter sprit). En övre gräns för den sammantagna tillåtna mängden införsel under 30 dagar för varje svarande har också använts om maximalt 27 liter ren alkohol. Detta motsvarar en mängd som är cirka tre gånger högre än medelkonsumtionen bland den procent med högst uppgiven 30-dagarskonsumtion i mätningarna. Vidare har i mätningarna viktats för resandefrekvensen och ett invägningsförfarande av problemdrickare har använts för att uppskatta den totala mängden av hemtillverkad och smugglad alkohol. Omfattningen av hemtillverkad alkohol och smuggling är mycket högre bland problemdrickare (alkoholmissbrukare) än i resten av befolkningen. Eftersom bortfallet av problemdrickare i riksrepresentativa frågeundersökningar är betydande, blir resultatet att dessa alkoholmängder underskattas. Den metod som används för att korrigera för detta är kortfattat att väga in eller räkna upp problemdrickare i materialet så att de blir representerade fullt ut bland de svarande, enligt den princip som användes i Kalk-undersökningen (5, 6). För att visa vilken betydelse dessa ovan nämnda förfaranden har för den uppskattade oregistrerade och totala alkoholkonsumtionen kommer båda dessa mängder för de olika åren att redovisas både med och utan nämnda korrigeringsförfaranden. Som framgår av tabell 1 blir den uppskattade totalkonsumtionen cirka 3–4 procent högre med än utan nämnda förfaranden. Trenderna blir desamma. Det bör också i detta sammanhang nämnas att inte alla oregistrerade delmängder alkohol beräknas i dessa undersökningar. Till dessa delmängder hör svenskarnas konsumtion utomlands, teknisk sprit, införsel av cider eller alkoläsk och konsumtion av illegal alkohol på restaurang. Teknisk sprit (tillverkad i Sverige) förekommer men i ringa omfattning (4). Säljs det, så säljs det oftast under benämningen hembränt eller smuggelsprit. Införseln av cider eller alkoläsk är det svårt att veta omfattningen av, men den är knappast högre än cirka 0,1 liter ren alkohol per år. Konsumtionen utomlands kan däremot uppgå till mellan 0,4 och 0,5 liter ren alkohol. År 1996 beräknades den uppgå till cirka 0,5 liter ren alkohol eller drygt 6 procent av totalkonsumtionen (exklusive utlandskonsumtionen). Den illegala alkohol som serveras på restauranger fångas knappast heller in i mätningarna. Omfattningen av denna verksamhet är oklar, men kan knappast uppgå till mer än några procent av den legala omsättningen på restaurang, det vill säga högst 0,1 liter ren alkohol, snarare lägre (7). Lättöl ingår inte heller i uppskattningarna av totalkonsumtionen (cirka 0,1 liter ren alkohol). Å andra sidan utesluts inte den mängd alkohol som turister köper och dricker i Sverige och den mängd som norrmännen handlar. Den sistnämnda har beräknats till cirka 0,15 liter ren alkohol 2002. Ytterligare alkoholmängder som borde dras bort från uppskattningarna av den totala konsumtionen är de mängder om används i matlagning och som hälls ut. Dessa mängder är sannolikt mycket små, men exakt hur små är okänt. Nettoeffekten av samtliga delmängder som inte har beaktats blir med största sannolikhet att svenskarnas konsumtion bör höjas med i runda tal 0,3–0,4 liter eller cirka 3–4 procent. För att en jämförelse ska vara möjlig mellan olika alkoholdrycker med olika alkoholstyrka är konsumtionen av dryckerna i tabellerna längre ner omräknade till ren (hundraprocentig) alkohol per invånare som är 15 år och äldre.
Page 1 and 2: Alkohol och hälsa En kunskapsöver
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Förord Allt fler svenskar dricker
Page 9 and 10: 8 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 17: 16 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 67 and 68: Relativ Risk 66 alkohol och hälsa
Page 69 and 70:
68 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
show all

Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?