Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Slutsatser<br />
alkohol <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> – en kunskapsöversikt 93<br />
• När det gäller rekommendationer är det viktigt att skilja på det offentliga budskapet <strong>och</strong><br />
mötet med den enskilda patienten. I möten med enskilda kan man väga in ålder, kön <strong>och</strong><br />
riskfaktorer, som har stor betydelse för effekterna. Eftersom avvägningen mellan nytta<br />
<strong>och</strong> risk är komplicerad, finns det ingen anledning att offentligt rekommendera alkoholkonsumtion<br />
ur hälsosynpunkt.<br />
• Det finns å andra sidan ingen anledning att avråda från måttligt drickande i det enskilda<br />
fallet – förutsatt att man har beaktat kända kontraindikationer. Till kontraindikationerna<br />
hör alkoholberoende, leversjukdom, graviditet <strong>och</strong> medicinering med en rad läkemedel<br />
som samverkar ogynnsamt med alkohol.<br />
• Måttlig alkoholkonsumtion utan berusningsinslag innebär generellt sett små medicinska<br />
risker. Många studier talar för positiva effekter framför allt för hjärt- <strong>och</strong> kärlsjukdomar<br />
<strong>och</strong> typ 2-diabetes.<br />
• <strong>Alkohol</strong>ens skyddande effekt uppnås vid mycket låg konsumtion, som mest ett knappt<br />
standardglas alkohol om dagen för män i 70-årsåldern, <strong>och</strong> mindre än ett halvt glas om<br />
dagen för kvinnor i samma ålder. All konsumtion över dessa nivåer innebär ökad risk.<br />
Lägre nivåer gäller för yngre personer. Personer under 40 år gör inga hälsovinster över<br />
huvud taget av alkohol.<br />
• Detta innebär att man kan rekommendera en restriktiv hållning till alkohol utan att riskera<br />
att människor går miste om en eventuell hälsoskyddande effekt av alkohol.<br />
• Berusningsdrickande är, oavsett ålder, en medicinsk risk. Vårdpersonal borde diskutera<br />
konsumtionsmönster, <strong>och</strong> i synnerhet berusningsdrickande, i samtal med patienter<br />
betydligt mer än vad som oftast sker.<br />
• Det finns också skäl att beakta den stora risken för självmord som deprimerade patienter<br />
med alkoholberoende löper <strong>och</strong> vidta förebyggande åtgärder.<br />
• Att aktivt rekommendera alkohol som medicin är oförenligt med vetenskap <strong>och</strong> beprövad<br />
erfarenhet. Dels saknas det underlag i form av kontrollerade studier som medicinen<br />
ställer krav på, dels saknas studier som visar på gynnsamma effekter för nykterister<br />
eller lågkonsumenter av att börja dricka eller öka sin konsumtion.