Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

56 alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt
vitala för säker bilkörning (6). Det gäller till exempel reaktionstid, koordinering, förmåga
till delad uppmärksamhet, mörkerseende, omdöme, risktagning. Riskkurvan verkar alltså
inte ha något tröskelvärde, något lägsta värde där risken börjar öka.
Uppgifter från akutmottagningar viktig källa
Vid akutmottagningar samlas naturligen många olycksfall. Sådana uppgifter har kommit
att bilda basen för en mycket livaktig forskningstradition där man utforskar betydelsen av
alkoholfaktorn (för en översikt, se ( 7)). En fråga är hur man ska välja lämpliga kontroller.
I vissa studier har dessa valts bland andra som uppsökt akutmottagningen av andra skäl än
att de råkat ut för en olycka. Men det har visat sig att även i denna grupp finns det ett förhöjt
alkoholintag; det är ofta resultatet av detta (till exempel leverproblem) som gjort att de sökt
sig till akutmottagningen. Detta förhållande gör att man underskattar alkoholens roll för
olycksgruppen. För att komma runt detta problem kan man låta fallen vara sina egna kontroller:
man frågar då om alkoholintag, dels vid tidpunkten för olyckan, dels vid någon
annan tidpunkt (till exempel föregående dag) då man kan förmoda att individen inte råkade
ut för någon olycka. Här tillstöter andra metodproblem som man lätt kan föreställa sig,
knutna till individens vilja och förmåga att ge tillförlitliga svar. Ett annat sätt att få exponeringsuppgifter
är att mäta alkoholhalten i blodet när patienten kommer till akuten. Ett
genomgående resultat är att olycksdrabbade har högre alkoholhalt i blodet (eller uppgivet
intag) än vid kontroller. Men förekomsten av alkohol varierar kraftigt mellan skadetyper;
den är låg vid arbetsolyckor och högst vid skador till följd av våld.
Dryckesmönstret har betydelse
I studierna baserade på uppgifter från akutmottagningar har man även funnit att omgivningen
har betydelse för kopplingen mellan alkohol och skaderisk, så att kopplingen är
starkare i torra än i våta områden (8). Eftersom torra kulturer kännetecknas av ett större
inslag av tillfälligt berusningsdrickande pekar detta resultat på dryckesmönstrens betydelse.
Ett dryckesmönster med stora avvikelser verkar vara kopplat till en förhöjd risk. I en
studie (9) fann man att en förhöjd alkoholhalt i blodet ökar olycksrisken mer hos ovana än
hos vana drickare. Dawson (10) fann den högsta skaderisken hos dem som drack sällan,
men som drack mycket när de drack. Dessa fynd kan tolkas som att vanedrickaren dels
utvecklar en tolerans mot alkoholens psykologiska och fysiologiska effekter, dels utvecklar
strategier som motverkar alkoholens risk för olyckor – lär sig att vara försiktig under
berusning.
Alkohol och trafik
Alkohol är en viktig riskfaktor bakom trafikolyckor; i Sverige är cirka 25 procent av förarna
i dödsolyckor alkoholpositiva (11). Forskningen om alkohol och trafik har en lång tradition,
trafik är utan tvekan det mest utforskade området inom den alkoholepidemiologiska