Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
alkohol <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> – en kunskapsöversikt 69<br />
eftersom alkohol kan öka insulinkänsligheten vilket skulle kunna motverka insulinresistens<br />
som orsakats av övervikt. Detta är en fråga som behöver utredas närmare.<br />
Etnicitet<br />
De flesta av de studier vi gick igenom baserades på personer av europeiskt ursprung <strong>och</strong> tre<br />
studier baserades på japaner. I bara fyra studier ingår andra etniska grupper som afro-amerikaner<br />
(13), pimaindianer (11) <strong>och</strong> amerikaner av mexikanskt ursprung (17). Det mesta<br />
talar för att en skyddande effekt av måttlig alkoholkonsumtion även finns i dessa befolkningsgrupper.<br />
Andra former av diabetes<br />
<strong>Alkohol</strong>ens inverkan på risken att utveckla andra former av diabetes som typ 1-diabetes<br />
förefaller i stor utsträckning vara outforskad.<br />
Mekanismer<br />
<strong>Alkohol</strong> påverkar ämnesomsättningen på flera sätt, <strong>och</strong> såväl negativa som positiva effekter<br />
på glukostolerans har föreslagits. Det mest konsistenta fyndet förefaller vara att alkohol<br />
kan öka insulinkänsligheten (18). När det gäller negativa effekter av alkohol på glukostoleransen<br />
har det hävdats att alkohol skulle kunna öka risken för typ 2-diabetes genom en giftig<br />
effekt på bukspottkörteln (19) eller indirekt via ökad bukfetma (20). För storkonsumenter<br />
skulle diabetes kunna vara sekundärt till minskad insulinfrisättning som en följd av<br />
kronisk bukspottkörtelinflammation (16) eller insulinresistens till följd av alkoholrelaterade<br />
leverförändringar (15). För en utförligare diskussion av alkoholens fysiologiska inverkan<br />
på glukostoleransen se till exempel van de Wiel (21).<br />
Diskussion<br />
Eftersom effekterna av kroniskt alkoholintag knappast kan studeras genom kontrollerade<br />
interventioner är forskningen hänvisad till epidemiologi. Det finns två viktiga metodologiska<br />
problem som måste hanteras när man studerar alkohol <strong>och</strong> typ 2-diabetes med epidemiologiska<br />
metoder. Det första kommer sig av att det svårt att på ett pålitligt sätt mäta alkoholintag.<br />
I samtliga studier som vi har undersökt har man använt sig av enkätinformation.<br />
Det är välkänt att den alkoholinformation som samlas in via enkäter är en underskattning<br />
av det verkliga alkoholintaget. En trolig konsekvens av detta är att en viss andel av storkonsumenterna<br />
kommer att klassificeras som låg- eller måttlighetskonsumenter. Denna<br />
felklassificering kan göra det svårare att observera ett eventuellt verkligt samband mellan<br />
hög alkoholkonsumtion <strong>och</strong> typ 2-diabetes. Underskattningen av konsumtionen gör också<br />
att de gränsvärden som används för att klassificera individer som låg-, måttlig- <strong>och</strong> storkonsumenter<br />
inte kan användas som mått på absolut konsumtion.<br />
Det andra problemet kommer sig av att typ 2-diabetes ofta debutera smygande <strong>och</strong><br />
ibland inte ger några tydliga symtom inledningsvis. Sjukdomen upptäcks därför inte sällan<br />
i samband med rutinmässiga hälsoundersökningar. Om personer med högt alkoholintag är