Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

88 alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt
Nytta och risker
– vilka rekommendationer kan vi ge?
sven andréasson och peter allebeck
I denna kunskapsöversikt har syftet varit att granska effekterna av det stora flertalet svenskars
alkoholvanor. Att alkohol i stora mängder är skadligt är välkänt och okontroversiellt.
Men de flesta dricker inte stora mängder. Även om den svenska alkoholkonsumtionen nu
stiger och i genomsnitt uppgår till drygt tio liter ren alkohol per svensk över 15 år, så är den
vanligaste konsumtionsnivån bara hälften av detta. De flesta svenskar är alltså måttlighetskonsumenter.
Dock konstaterar Håkan Leifman i avsnittet om den svenska utvecklingen att en ökning
av den allmänna konsumtionsnivån har följts av en ännu större ökning av andelen högkonsumenter.
Detta illustrerar att ökande alkoholkonsumtion, även om ökningen befinner sig
inom måttlighetens gräns, är en risk för vanebildning och övergång till riskkonsumtion.
När det gäller dryckesmönster finns ett stort inslag av berusningsdrickande i Sverige.
Fortfarande leder 2–3 gånger fler dryckestillfällen i Sverige till intensivkonsumtion än i
Sydeuropa (1). Berusningsfrekvensen har inte minskat under de gångna 5–6 åren; snarast
har frekvensen ökat bland männen. Bland unga män har andelen som berusar sig en gång i
veckan eller mer ökat med mer än 50 procent under denna period, från 6,5 procent till 17,5
procent (Leifman, tabell 5). Detta är särskilt viktigt att observera, eftersom en stor del av
alla akuta problem som uppstår kring alkohol, såväl medicinska som sociala, sammanhänger
med unga mäns berusningsdrickande.
Bortsett från berusningsdrickande innebär utvecklingen på området att det nu är betydligt
fler svenskar som dricker alkohol regelbundet. Alkoholen har i ökande utsträckning
blivit en integrerad del av vardagslivet, från att för någon generation sedan ha varit förknippad
med speciella händelser och högtider. Eftersom allt fler är utsatta för alkohol finns
det starkare skäl än tidigare för läkare och annan vårdpersonal att överväga vilken roll
alkoholkonsumtionen har för patienternas hälsa och diskutera detta.
Men detta är inte helt lätt. För många i vården är alkohol över huvud taget ett svårt
ämne att ta upp med patienterna. Att föra samtal om berusningsdrickande kan vara extra
känsligt, trots att detta uppenbart är den främsta risken med alkohol för många. Stora
framsteg har dock gjorts under senare år, med ökad tillämpning av principerna för motiverande
samtal, eller Motivational Interviewing (2, 3). Motiverande samtal är en patientcentrerad
metod, där praktikern utan påtryckningar hjälper patienten att för sig själv göra klart
motiven för eller emot ett visst beteende. Med den här metoden kan man arbeta med flera
av de inslag som har visat sig verksamma i olika förändringsmodeller: att ge positiv för-