Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt 77
ende som begår självmord har 50–75 procent en samtidig depression. För personer med
alkoholberoende eller missbruk är självmordsrisken också förhöjd nära i tiden efter förlust
eller separation från betydelsefull person, och vid förlust av arbete eller position. En tillfällig
hög alkoholkonsumtion utan alkoholberoende kan också leda till självmord.
Samband mellan självmordsbeteende och alkoholberoende,
alkoholmissbruk och riskfylld alkoholkonsumtion
Att studera självmord prospektivt eller genom att intervjua anhöriga efter döden innebär
svårigheter ur metodologisk synpunkt. En annan möjlighet är att studera självmordsbeteende,
det vill säga självmordsförsök och självmordstankar i förhållande till alkohol. Ett
självmordsförsök är en av de bästa prediktorerna för fullbordat självmord, och ett sådant
samband finns även med självmordstankar. Alkoholberoende individer har också högre
frekvens av självmordsförsök än normalbefolkningen (1).
I NLAES-studien tillfrågades individerna om de haft självmordstankar det senaste året
(16). 5 procent av männen och 7 procent av kvinnorna bejakade detta. För alkoholberoende
ökade frekvensen 2,6 respektive 2,0 gånger, för egentlig depression var ökningen 14,0
respektive 11,5 gånger och för samtidigt alkoholberoende och egentlig depression 19,4
respektive 14,6 gånger. Sambanden med självmordstankar är således mycket starkare för
egentlig depression än för alkoholberoende.
Undersökningar som studerar sambandet mellan självmordsbeteende och alkoholberoende,
alkoholmissbruk eller riskfylld alkoholkonsumtion är sällsynta.
Borges med flera (17) utgick från uppgifter från the National Comorbidity Survey, en
tidig stor epidemiologisk studie från USA. Aktuell alkoholkonsumtion predicerade framtida
självmordsförsök efter statistisk kontroll för psykiatrisk samsjuklighet inklusive alkoholberoende
och alkoholmissbruk. Detta visar att självmordsbeteende kan utlösas av enbart
alkoholkonsumtion utan samtidigt depressionstillstånd.
Wilsnack och medarbetare (18) rapporterade resultaten från en befolkningsstudie av
kvinnor, som undersökts vart femte år sedan 1981. 17 procent av 709 kvinnor rapporterade
att de hade haft självmordstankar någon gång de senaste fem åren före den senaste undersökningen
1996. De variabler man fann 1991 som predicerade självmordstankar var i frekvensordning:
depression 30 procent, sporadiskt berusningsdrickande 26 procent, något
tecken på alkoholberoende 26 procent. Individer med symtom på alkoholberoende kunde
ingå i gruppen sporadiskt berusningsdrickande. De med sporadiskt berusningsdrickande
utan tecken på beroende hade således lika hög frekvens av självmordstankar som de med
beroende.
Windle och medarbetare (19) studerade 1 049 skolelever i 17-årsåldern, som följdes var
sjätte månad under två år. Graden av depression påverkade starkt både självmordsförsök
och självmordstankar. Upplevd stress påverkade båda, men mindre uttalat. Endast ett svagt
samband fanns mellan berusningsdrickande (konsumtion av mer än fyra drinkar vid ett tillfälle
de senaste två veckorna) och självmordsförsök, och inget samband fanns med självmordstankar.
I denna studie inhämtades inte uppgifter om förekomst av alkoholberoende.