Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Sammantaget innebär detta olika riskbedömningar för män och kvinnor och för olika åldersgrupper. Unga kvinnor, upp till 44 år, får ingen skyddande effekt vid låg konsumtion; riskökningen vid ökande alkoholkonsumtion är linjär. Kvinnor över 45 år får en svag skyddseffekt vid låg konsumtion. På samma sätt är riskökningen linjär för unga män, upp till 35 år, men riskökningen är brantare än för kvinnor. Män över 35 år får en skyddande effekt. Utgår vi från antagandet att de skyddande effekterna är påtagliga, kan vi räkna ut den optimala konsumtionen, det vill säga den alkoholkonsumtion där dödsrisken är lägst (figur 1). Denna varierar i hög grad med kön och ålder. För kvinnor under 35 är den 0; därefter ökar den från 0,15 standardglas (ett standardglas innehåller 15 g alkohol) alkohol per vecka för kvinnor mellan 35 och 44 år, till 2,4 standardglas per vecka för kvinnor mellan 75 och 84 år. För män under 25 år är den 0, och för män mellan 25 och 34 år är den 0,1 standardglas per vecka. Därefter ökar den från 1,4 standardglas per vecka i åldern 35–44 år till 6,3 standardglas per vecka för män i åldern 65–74 år, varefter den minskar något i högre åldrar. standardglas (12 g alk) / vecka Fig.1. Konsumtion av alkohol med lägst dödlighet (Källa: White, 2002) 12 10 8 6 4 2 0 alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt 91 16-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 85- Kvinnor minimal risk Män minimal risk Kurvorna i figur 1 är resultatet av att olika dödsorsaker dominerar i olika åldersgrupper. Genom att olycksfall och alkoholrelaterade dödsfall i stor utsträckning inträffar bland yngre och medelålders människor och dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar i stor utsträckning inträffar bland äldre människor, blir resultatet att betydligt fler levnadsår går förlorade till följd av alkoholkonsumtion än som räddas. Detta är också förklaringen till att alkohol hamnar så högt på Världshälsoorganisationens lista över orsaker till förlorade friska levnadsår Disability Adjusted Life Years (DALY) i Global Burden of Disease-arbetet. Här hamnar alkohol bland de tyngsta faktorerna, där endast tobak och högt blodtryck orsakar mer ohälsa i industriländerna. Av alla förlorade levnadsår på listan svarar alkohol för 9,2
92 alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt procent, efter att de positiva effekterna har dragits av (8). En annan konsekvens av detta är de betydande samhällsekonomiska konsekvenserna av alkohol. Eftersom en stor andel av levnadsåren som går förlorade inträffar i arbetsför ålder blir produktionsförlusterna stora; dessa svarar för merparten av alkoholens samhällsekonomiska kostnader. En annan, mer paradoxal, slutsats av dessa analyser är att de som dricker mest alkohol, det vill säga unga människor, inte bör dricka alls – åtminstone inte av hälsoskäl. Däremot bedöms måttlig konsumtion av alkohol för medelålders och äldre människor minska dödligheten något i dessa grupper. Men denna skyddande effekt uppnås vid mycket låga konsumtionsnivåer, mindre än ett glas alkohol per dag för män och mindre än ett halvt glas alkohol per dag för kvinnor. All konsumtion över dessa nivåer innebär ökad dödlighet. Vilken roll spelar berusningsdrickande? Att berusningsdrickande ökar risken för olycksfall är närmast självklart, och bekräftas i Thor Norströms avsnitt i denna översikt. Under berusning försämras såväl omdöme som motoriska funktioner, vilket leder till såväl olyckshändelser som aggressivt beteende. Därutöver finns nu en växande litteratur som beskriver negativa hälsoeffekter av berusningsdrickande även för en rad sjukdomar. Inom hjärt- och kärlområdet finner man att de flesta av de viktigaste riskfaktorerna för ischemisk hjärtsjukdom och stroke, exempelvis HDL-kolesterol, triglycerider, fibrinogen, insulinresistens – som påverkas gynnsamt av måttligt drickande – påverkas negativt av berusningsdrickande, och ökar risken för såväl hjärtinfarkt som stroke (9). Därtill kommer en ökad risk för akuta arytmier. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma riskerna för högriskpatienter, det vill säga kärlsjuka patienter med ogynnsamma lipidnivåer, högt blodtryck, diabetes och andra riskfaktorer, är berusningsdrickande en betydande risk för allvarlig sjukdom (9). Därutöver utgör även sporadiskt berusningsdrickande under graviditet en särskild risk för fosterskador. Berusningsdrickande innebär också en ökad risk för självmord, särskilt för deprimerade patienter. Men det är inte klarlagt vid vilken frekvens av berusningsdrickande som de negativa effekterna uppträder. Har dryckestypen någon betydelse? I diskussionen om alkoholens positiva hälsoeffekter har man framför allt studerat vin. Många forskare tror att de positiva effekterna beror på förekomsten av olika antioxidanter i vin, exempel på sådana är olika polyfenoler, där man särskilt har studerat flavonoider som resveratrol (10). Men hittills har ingen publicerat några konklusiva studier på människor, även om intressanta djurstudier genomförts (11). De flesta alkoholforskare menar att de positiva effekterna av måttlig alkoholkonsumtion beror på alkoholen i sig, och att dessa är oberoende av dryckestyp. Epidemiologiskt kan man konstatera att U-eller J-formade kurvor, som talar för en skyddande effekt av måttligt drickande, finns i många länder, med helt olika dryckeskulturer (12).
Page 1 and 2:
Alkohol och hälsa En kunskapsöver
Page 3 and 4:
© statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6:
Förord Allt fler svenskar dricker
Page 9 and 10:
8 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42: 40 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 67 and 68: Relativ Risk 66 alkohol och hälsa
Page 91: 90 alkohol och hälsa - en kunskaps
show all

Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?