Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt 49 har bara sett på konsumtionen och inte så mycket på dryckesmönstret. Olika kulturer har olika dryckesmönster, och effekterna av till exempel ett regelbundet måttligt vindrickande är inte desamma som av att man dricker stora mängder öl eller starksprit vid ett eller två tillfällen per vecka även om den totala mängden alkohol per vecka, eller per månad, kan vara densamma. Men om dryckesmönstret i en befolkning är alltför homogent blir det svårt att undersöka effekten av olika dryckesmönster. När och hur man dricker alkohol kan spela roll för risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Att dricka till maten kan till exempel förändra effekten av näringsämnen i kosten. Sett ur läkemedelssynpunkt kan effekten av att dricka stora mängder åt gången i berusningssyfte vara annorlunda än ett regelbundet måttligt alkoholintag. Man har spekulerat över om ökningen av berusningsdrickande i öststaterna till exempel i Ryssland, har bidragit till den kraftiga ökningen av dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som man har sett sedan slutet av 80-talet. Det finns en viss paradox i att om man ser på alkoholmissbrukare som grupp så löper de ofta ökad risk att dö i för framför allt kranskärlssjukdomar, medan det inte tycks finnas någon specifik övre gräns där risken ökar om man bara ser på konsumtion av alkohol. Men detta förklaras förmodligen sannolikt av att alkoholmissbrukare är dåligt representerade i befolkningsstudier. Ett relativt litet antal studier har dock studerat alkoholmissbrukare, definierat på olika sätt (berusningsdrickande, baksmälla, förgiftning, nykterhetsnämndsregistrering) och finner då i regel ökad risk för död i kranskärlssjukdomar, jämfört med dem som inte drack alls. Ur vetenskaplig synvinkel är det väsentligt om det är alkoholen i sig, eller andra faktorer som är förknippade med alkoholmissbruk som står för den skadliga effekten. Ytterligare en stor studie om alkoholkonsumtionsmönster och risk för hjärtinfarkt publicerades 2004. Bland de 38 000 män som deltog i studien, samtliga antingen tandläkare, veterinärer eller motsvarande, löpte män som drack alkohol mindre risk att få hjärtinfarkt, oberoende av typ av alkohol, och om de drack till måltider eller inte (15). Däremot var effekten mest märkbar bland dem som fördelade sitt drickande till tre eller fler dagar per vecka, även om de bara drack små till måttliga mängder. Studien är dock ytterligare en i en rad nordamerikanska undersökningar av ett mycket litet urval, och det är tveksamt om resultatet gäller en mer blandad befolkning. Hur påverkas risken av förändring i alkoholkonsumtionen? I en brittisk studie (18) jämförde man män i medelåldern som från att endast ha druckit alkohol sporadiskt eller inte alls, hade börjat dricka måttligt och regelbundet. Jämfört med män som endast drack vid enstaka tillfällen (mindre än två drinkar per månad) hade de en minskad risk för hjärtinfarkt som låg på samma nivå som för dem som hade druckit måttligt och regelbundet hela tiden. Däremot påverkades inte risken för hjärtdöd, och dessutom tenderade de som börjat dricka regelbundet att ha en något högre totaldödlighet. Sammanfattningsvis fann man inget stöd för att rekommendera män som inte dricker alkohol regelbundet att göra det för att förebygga hjärtsjukdomar. En dansk studie som undersökte samma sak hos både män och kvinnor (19) kom fram till liknande resultat.
50 alkohol och hälsa – en kunskapsöversikt Effekter av ålder och kön Det finns inte lika många undersökningar om kvinnor som om män, och uppskattningarna av hög konsumtion blir betydligt osäkrare, eftersom det är relativt ovanligt med kvinnor som dricker mycket. I likhet med män har kvinnor som dricker alkohol lägre risk för hjärtinfarkt (1). Men eftersom kvinnor dels har lägre risk för hjärtinfarkt än män ända upp i höga åldrar, dels är känsligare för alkoholens giftiga effekter, kan den totala nyttan av alkohol vara lägre för kvinnor än för män. I den tidigare citerade metaanalysen (7) fann man en skyddande effekt för kvinnor upp till 31 g alkohol per dag, medan man fann att risken för kranskärlssjukdomar ökade signifikantt vid 52 g per dag eller mer. För män var motsvarande siffror 87 och 114 g, det vill säga nästan det dubbla. Av rent biologiska skäl kan därför rekommendationerna för kvinnor behöva vara annorlunda än för män. Men eftersom det inte finns anledning att rekommendera vare sig män eller kvinnor att öka alkoholkonsumtionen för att minska risken för kranskärlssjukdomar kan man nöja sig att konstatera att även i det här avseendet är alkohol vid mer än måttlig konsumtion mer skadligt för kvinnor än för män. På samma sätt som man resonerar om hur alkohol påverkar risken för kvinnor, kan man också resonera när man diskuterar balansen mellan risk och nytta i olika åldrar. Unga människor har låg risk för hjärtinfarkt. Däremot har unga personer hög risk för alkoholrelaterade skador, särskilt genom yttre våld. Hög alkoholkonsumtion bland unga människor kan också leda till utveckling av alkoholism, medan risken sannolikt är lägre hos medelålders. Således kan det finnas ett visst utrymme för en fortsatt måttlig konsumtion i medelåldern och bland äldre medan balansen hos unga människor mera väger över mot alkoholens nackdelar. Potentiella mekanismer för alkoholens effekter Många studier har funnit ett U-format samband mellan alkoholkonsumtion och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Ökande dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar vid hög konsumtion kan bero på effekter på själva åderförkalkningsprocessen, men kan också bero på faktorer som påverkar risken för rytmrubbningar eller hjärtats pumpförmåga. I en finsk studie (20) undersökte man effekterna på åderförkalkning i halsens pulsådror, och fann att de som drack stora mängder öl eller sprit vid ett och samma tillfälle visade större utbredning av åderförkalkning i halskärlen än de som drack mindre mängder åt gången. Fynden kvarstod även sedan man kontrollerat andra faktorer. Man var oklar över de exakta mekanismerna men trodde att utbredningen vid stigande förbrukning möjligen kunde bero på stress i ämnesomsättningen eller kroppen. För att kunna studera effekterna av mycket högt alkoholintag krävs emellertid att man har en tillräckligt stor grupp individer som dricker tillräckligt mycket, som i den finska studien. I en nyligen publicerad studie av 103 stockholmskvinnor som vårdats på sjukhus för akut kranskärlssyndrom undersökte man kranskärlen med angiografi vid två tillfällen med tre års mellanrum (21) och fann att de som drack måttligt (mindre än 5 g alkohol per dag) hade lägre utbredningstakt av pulsåderförkalkning i kranskärlen. Även om det rör sig om två olika metoder för att mäta åderförkalkning, och två vitt skilda typer av individer, kan det vara värt att notera att den senare
Page 1 and 2: Alkohol och hälsa En kunskapsöver
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Förord Allt fler svenskar dricker
Page 9 and 10: 8 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 49: 48 alkohol och hälsa - en kunskaps
Page 67 and 68: Relativ Risk 66 alkohol och hälsa

Alkohol och hälsa - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?