Utan-piska-och-morot
Utan-piska-och-morot
Utan-piska-och-morot
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Teori<br />
I inledningen till denna studie beskrevs hur ideella organisationer, trots att de har ett stort värde<br />
för samhället såväl som för de individer som engagerar sig, har svårt att rekrytera nya<br />
medlemmar samt att få dem att engagera sig aktivt. Tidigare forskning om ideellt arbete har<br />
visat på drivkrafter bakom ideellt engagemang, samt faktorer som påverkar huruvida<br />
engagemanget upprätthålls eller avtar. I amerikansk volontärforskning fokuseras de<br />
professionella volontäradministratörernas ledarroll (Boyd, 2003) <strong>och</strong> i forskning om svenskt<br />
föreningsliv ges organisationens förmåga att ge medlemmarna inflytande <strong>och</strong> göra dem<br />
delaktiga störst förklaringsvärde när det gäller hur den ideella motivationen kan stimuleras<br />
(Lindberg, 1999; Jonsson, 1995). Det som tycks saknas är dock en analys av hur de lokala,<br />
ideella ledarnas interaktion med medlemmarna påverkar den ideella motivationen inom ramen<br />
för det svenska föreningslivet.<br />
För detta ändamål förefaller det rimligt att använda sig av vetenskaplig teori om motivation <strong>och</strong><br />
ledarskap. Eftersom det inte tycks finnas någon sådan sammanhängande teori utvecklad i den<br />
ideella miljön tar denna studie sin utgångspunkt i behovsorienterad motivationsteori samt<br />
forskning om ledarskap som är utvecklad i det moderna, svenska arbetslivet. Att använda teori<br />
från ledarskap i arbetslivet kan tyckas kontroversiellt med tanke på de speciella förutsättningar<br />
som råder i den ideella miljön, dvs. att medlemmarna inte får lön eller är juridiskt bundna till<br />
organisationen. Som konstaterats i bakgrunden kan ledarskap i arbetslivet dock inte längre<br />
förlita sig på dessa maktbaser eller kontroll <strong>och</strong> toppstyrning som ledningsstrategi utan hänvisas<br />
till decentralisering, empowerment <strong>och</strong> delaktighet för att skapa motivation <strong>och</strong> organisera<br />
arbetet effektivt.<br />
Det två teorier som kommer att användas för att analysera de empiriska resultaten är: 1) Self-<br />
Determination Theory (SDT) som förklarar hur hållbar motivation utvecklas genom<br />
tillfredsställande av grundläggande psykologiska behov, samt 2) Integrerad Autonomi (IA) som<br />
beskriver den relation mellan chef <strong>och</strong> medarbetare som utvecklas på svenska arbetsplatser i det<br />
postindustriella arbetssystemet. Tillsammans ger dessa teorier uppslag <strong>och</strong> begrepp som senare<br />
kommer att användas i analysen av det empiriska materialet.<br />
Self-Determination Theory<br />
Att ta egna initiativ <strong>och</strong> vara självgående i sitt arbete värderas högt såväl i det postindustriella<br />
arbetssystemet som i det ideella arbetet. I inledningskapitlet beskrevs hur detta ofta är<br />
26