Utan-piska-och-morot

Etiska överväganden
Genom historien finns många exempel på hur vetenskapliga framsteg har gjorts på bekostnad av
försökspersoners fysiska och psykiska hälsa. För att hantera och beakta de etiska dilemman som
uppstår i forskningssituationer och skydda de individer som ställer upp som intervjupersoner
krävs att vetenskapliga studier genomförs i enlighet med Vetenskapsrådets (2002)
forskningsetiska principer. I dessa ställs fyra krav för individskydd: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att informanterna måste vara informerade om studiens syfte och
genomförande vilket uppfyllts, dels genom att själva studien utarbetats i dialog med
kontaktpersoner inom organisationen och dels genom att informanterna deltog vid ett möte (den
s.k. kretsträffen) då studien presenterades. Efter detta möte fick de som var intresserade av att
delta skriva under en samtyckesblankett (se bilaga 3) där studiens syfte och genomförande
beskrevs. På så vis uppfylldes även samtyckeskravet, dvs. att intervjupersonerna ska delta
frivilligt och när som helst kunna avbryta deltagandet. Informanternas deltagande i studien
präglades med andra ord av informerat samtycke. Under bearbetningen av materialet beaktades
konfidentialitetskravet, alltså att de data informanterna lämnat ut ska vara skyddade och att de
uttalanden som gjorts i intervjuerna inte ska kunna härledas till specifika personer. Därför
tillämpades avidentitfiering och anonymisering av samtliga informanter. För att garantera att
ingen av informanterna känt sig utlämnad fick de granska resultatredovisningen för
godkännande. Slutligen har nyttjandekravet dvs. att den data som samlats in genom intervjuerna
bara får användas i enlighet med studien syfte, beaktats genom att inspelningar raderats efter
transkribering samt att ingen rådata tillhandahållits Riksföreningens representanter.
54