Utan-piska-och-morot

Förklaringsmodellerna
För att komma närmare ett uttömmande svar på den första forskningsfrågan krävs ett ramverk
som tydligt åskådliggör likheter och skillnaderna mellan de olika informanternas perspektiv och
fångar den mångfald och komplexitet dessa innefattar. Antagandena om individerna, gruppen,
föreningen och om samhället som framkom i databearbetningens andra steg kan grupperas i fyra
nya kluster som bildar fyra alternativa förklaringsmodeller för vad som hämmar och främjar den
ideella motivationen samt hur ledarskapet kan stimulera denna: livspusselmodellen,
engagemangsmodellen, maktstrukturmodellen och gruppdynamikmodellen. Ingen av
informanterna resonerade helt och hållet utifrån en enskild förklaringsmodell men ofta
dominerade en eller ett par av dessa i respektive informants perspektiv. Om antagandena som
kom fram i databearbetningens andra steg behandlade olika faktorer som påverkar
förutsättningarna för ideellt arbete i föreningen fokuseras här antaganden om medlemmarnas
drivkrafter och rädslor samt hur ledarskapet kan förhålla sig till dessa. Nedan beskrivs de fyra
förklaringsmodellerna som framkom i analysens tredje steg.
Livspusselmodellen
Den enskilt vanligaste förklaringen till varför medlemmarna inte engagerar sig, blir aktiva, tar
initiativ och ansvar i föreningsarbetet var inte att de inte vill utan att de inte har möjligt pga.
andra åtaganden vilka finner sin förklaring i omständigheter på samhällsnivå. Följande
resonemang sammanfattar ganska väl denna hållning:
I slutet av 80-talet var naturengagemanget mycket större i Sverige alltså så då var ju inte
så... (svårt att engagera aktiva) då kunde man ju få folk att ställa upp, men det intresset har
ju minskat med åren. Så nu är det väldigt svårt. [...] Jag har ju själv barn och barnbarn och
sånt, jag vet ju att människor som är i den produktiva åldern, alltså när dom har barn och
nån slags... även om det här ute är det ju inte så mycket karriär men jobbet tar i alla fall
väldigt mycket tid och det ena och det andra. […] Dom jobbar ju då i Uppsala eller Gävle
och så ska dom åka fem mil till jobbet och så går dom upp kl fem och så lämnar dom
barnen kl halv sex på fritids och så går dom på dagis och så småningom i skolan och sen
kommer dom hem då vid sextiden och för att dom där barnen ska gå upp kl fem måste dom
ju gå och lägga sig kl åtta och då har man två timmar att umgås med sina barn och ge sina
barn mat och lägga i sängen. Det har blivit... jag har en känsla av att livet har blivit ganska
hårt för yngre mot vad det var för tjugo år sen (Åke)
Många har väldigt pressade scheman? (Intervjuaren)
Ja och det har ju kommit ett nytt ord för det: Livspussel alltså (Åke)
59