Utan-piska-och-morot

god överensstämmelse mellan de teoretiska begreppen och de operationella indikatorerna, kan
noteras att operationalisering av de begrepp som är hämtade från SDT är tydligare preciserade
och lättare att mäta med än de som är hämtade från IA. Detta kan dock försvars med att fokus
legat på motivation eftersom detta var det fokus som framkom i det empiriska materialet. I
allmänhet hade det kanske varit lättare att identifiera operationella indikatorer om de utvalda
teorierna funnits tillgängliga från början och kunnat användas vid utformande av intervjuguiden.
Poängen med den abduktiva ansatsen var dock att inte göra på detta sätt eftersom detta skulle
inneburit risken att tvinga in materialet i redan befintlig teori, styra informanterna och därmed få
resultat som kanske inte svarar mot verkligheten. Även själva valet av teorier kan ifrågasättas,
då speciellt SDT, som är en individualpsykologisk teori utvecklad genom kvantitativ forskning.
Risken med att använda begrepp från en sådan teori i en studie med kvalitativ ansats är att man
faller i ett hypotestestande förhållningssätt där man försöker förklara orsakssamband när
studiens syfte i själva verket är förståelseorienterat. Ambitionen med att använda begrepp från
SDT har varit att få hjälp och inspiration att skapa en djupare förståelse av materialet.
När det gäller den interna validiteten, dvs. huruvida forskaren drar korrekta slutsatser eller om
dennes inställning påverkar tolkningar av materialet och därigenom resultaten, finns anledning
till kritisk reflektion eftersom forskaren själv varit inblandad i ideellt arbete och ledarskap och
därmed kan antas ha förutfattade meningar om hur detta fungerar. De öppna frågor om
utmaningar och strategier som användes borgar för att informanterna inte kan antas ha styrts att
ge svar som pekar i en viss riktning. Den bild som forskaren hade innan undersökningen
innefattade bland annat att ideellt ledarskap handlar om decentralisering av makt och ansvar och
delaktighet i beslutsprocesser. Denna bild bekräftades visserligen på ett allmänt plan men
utvecklades och fördjupades genom upptäckten av att det fanns många rivaliserande
förklaringar av förutsättningarna för ideellt ledarskap samt den förståelse för motivationens
komplexa mekanismer som SDT gav. Den teori om det ideella ledarskapet som studien
utmynnar i har utan tvekan höga ambitioner och en kritisk granskning skulle kunna peka på att
den försöker förklara för mycket och upphöja resultaten till allmän lag. Merriam (1994)
beskriver det holistiska felslutet, dvs. att forskaren tror att alla aspekter av en viss situation ska
stämma överens med den teori som utvecklas. Här tillämpas ett ödmjukt förhållningssätt och en
medvetenhet om dessa risker och en tydlighet med att teorin endast är ett sätt att förklara den
studerade verkligheten som förhoppningsvis kan ge verktyg för utveckling av verksamheten.
Huruvida dessa verktyg verkligen är användbara måste förstås testas i verkligheten. Ett tänkbart
validitetsproblem är den avgränsning som gjordes i det första analyssteget där det ideella
ledarskapet reducerades till arbetet med att stimulera engagemang och motivation. Denna
avgränsning motiveras med att det ger studien ett tydligare fokus men det finns en risk att man
genom detta missar andra aspekter av ledarskapet som informanterna själva upplevde som
viktiga. Ytterligare ett potentiellt validitetsproblem uppstår i och med det faktum att det bara är
ledare som intervjuats, något som kanske ger en skev bild av följarnas motivation. Visserligen
är de styrelseledamöter som inte själva är ordförande i praktiken även följare men har ändå
intervjuats som en del av den ledarfunktion som styrelsen har. Eftersom studien har för avsikt
att uttala sig om följarnas motivation kunde det ha varit lämpligt att komplettera med intervjuer
där informanterna fått beskriva sin egen motivation samt vad som främjar och hämmar denna.
96