Utan-piska-och-morot

Inledning och bakgrund
Ideellt arbete är viktigt. För det första eftersom det kan bidra till skapandet av ett bättre samhälle
och för det andra eftersom det kan skänka mening och tillfredsställelse till de som väljer att
engagera sig i det. Föreningar som organiserar ideella krafter utgår från en idé om hur samhället
ska bli bättre och verksamhetens mål är just att förverkliga denna idé. Dessutom skapar de
ideella organisationerna mervärden för samhälle och medlemmar genom sitt sätt att arbeta.
Enligt Lundström & Wijkström (1995) härleds byggandet av det svenska samhället med sin
välfärdsstat, sina sociala skyddsnät och sina internationellt sett små klyftor i inkomstfördelning
och utbildning ofta till 1800-talets folkrörelser och den höga grad av ideella organisering i
föreningslivet som ses som ett arv från denna tid. Genom att föra människor samman och
kanalisera den spontana förändringsviljan i en gemensam riktning bidrar organisationerna till
känslan av delaktighet i samhället vilket stärker och utvecklar demokratin. Författarna menar att
befolkningens mobilisering i breda, demokratiska organisationer är en viktig företeelse i den
svenska självförståelsen och lånar in Putnams begrepp civilitet (civic-ness) dvs. ett mått på det
sociala kapitalet i ett samhälle. Enligt Putnam är den civilitet som existerar i ett samhälle den
starkaste indikatorn för såväl en demokratisk som en ekonomisk utveckling eftersom den
bygger upp en allmän grund av tillit och ömsesidigt förtroende mellan människor. Det sociala
kapitalet följer individen som ett slags kredit och underlättar samarbete människor emellan på
helt andra områden än där det ursprungligen uppstod. Den svenska befolkningens höga
organiseringsgrad och aktiva deltagande i ideellt arbete indikerar en hög grad av civilitet och
Putnam placerar, i sin forskning som omfattar ett 50-tal länder, Sverige på första plats med
avseende på grad av socialt kapital (ibid). Detta världsrekord kan härledas till det tidiga 1900-
talets folkrörelseorganisationer, vilka än idag utgör en stor del av den svenska ideella sektorn.
Berg & Jonsson (1991) definierar folkrörelseorganisationer som "rikstäckande organisationer
med idémässiga program för människa och samhälle" (s. 75). Boström, Forsell, Jacobsson &
Hallström (2004) visar att det ideella arbetet och engagemanget inom dessa organisationer idag
har fyra centrala funktioner i samhället: 1) bidra till samhörighet och identitet bland
medlemmarna, 2) etablera ett ökat samhällsansvar, 3) fostra ett demokratiskt tänkande genom
tillämpande av demokratiska arbetsformer och 4) sprida idéer. På den individuella nivån ger
engagemanget i dessa organisationer möjlighet till lärande, samhörighet, glädje och mening
genom att få vara en del av något man tycker är viktigt (Hultén & Wijkström, 2006).
Med tanke på de positiva effekter som det ideella arbetet har borde det inte vara någon konst att
få folk att engagera sig. Röster inom det svenska föreningslivet berättar dock om att det blir allt
svårare att få medlemmarna att engagera sig aktivt, framförallt därför att engagemanget ofta
upplevs som oförenligt med yrkes- och familjeliv (volontärbyrån, 2012). Detta leder i
förlängningen till problem för de organisationer som är beroende av ideellt arbete för att uppnå
sina mål. Samtidigt menar Svedberg, von Essen & Jegermalm (2010) att svenskarnas ideella
engagemang är större än någonsin och att det ideella arbetet motsvarar 400 000
helårsarbetstjänster. Människor vill engagera sig och arbeta för ett bättre samhälle men för att
9