Utan-piska-och-morot

Recommendations

Info

organisationen. Var och en av modellerna lägger fokus på antingen integrering- eller autonomiaspekten samt på tillfredsställandet av ett eller två av behoven vilket kan förklaras med deras respektive positioner i det ramverk som sätts samman av axlarna individ-grupp och intresse-behov. Varje modell bidrar med viktiga perspektiv men ingen av modellerna förekommer renodlad hos någon individ bland de intervjuade ledarna, helt enkelt pga. att ett ensidigt tillämpande skulle leda in i situationer som är ohållbara ur motivations- och ledarskapssynpunkt. Framgångsrikt ideellt ledarskap skulle alltså kunna ses som en balans mellan olika principer hämtade från de olika förklaringsmodellerna och deras förhållningssätt. Dessa principer visade sig gå att identifiera genom att jämföra förklaringsmodellerna utifrån ramverket individ-grupp samt intresse-behov och ta fasta på de punkter där likheter mellan modellerna kunde identifieras. Ur denna analys framkom fyra ledarskapsprinciper som var och en kunde härledas ur två av förklaringsmodellerna: Utgå från individen, arbeta tillsammans, undvika styrning och aktivt ledarskap. Livspusselmodellens ledarskap strävar efter att underlätta medlemmarnas arbete och ge struktur med utgångspunkt i individens behov. Genom att utgå ifrån individen och dess förutsättningar ser ledaren vilka behov som finns och kan genom ett aktivt ledarskap tillhandahålla stöd och anpassa arbetsformerna på ett sådant sätt att medlemmarna kan göra ett bra jobb och slipper känna sig stressade och undermåliga. Engagemangsmodellens ledarskap strävar efter att tillvarata och bibehålla medlemmens personliga engagemang genom att tillmötesgå individens intressen. Genom att undvika styrning uppifrån och istället utgå från individen och dennes analyser skapas förutsättningar för att medlemmarna arbetar självgående, tar ansvar och initiativ. Gruppdynamikmodellens ledarskap strävar efter att öka gemenskapen och medlemmarnas samarbetsförmåga genom att utgå från gruppens behov. Genom aktivt ledarskap med utgångspunkt i kunskap om grupprocesser kan ledaren stimulera gruppens förmåga att arbeta tillsammans genom att verka för att medlemmarna känner tillhörighet och trygghet i gruppen och att rollfördelningen är tydlig. Maktstrukturmodellens ledarskap strävar efter att skapa engagemang och delaktighet genom att fatta beslut och styra verksamheten med utgångspunkt i gruppens intressen. Genom att undvika styrning och istället skapa förutsättningar för att gruppen ska kunna arbeta tillsammans med att planera verksamheten på ett demokratiskt sätt kan ledaren bidra till att öka medlemmarnas motivation. I figur 3 nedan illustreras förklaringsmodellernas relation till ledarskapsprinciperna och i följande stycke beskrivs var och en av principerna med stöd av teoretiska begrepp och tidigare forskning. De tvärgående axlarna mellan aktivt ledarskap och undvika styrning samt mellan utgå från individen och arbeta tillsammans illustrerar punkter där de olika ledarskapsprinciperna riskerar att komma i konflikt med varandra. 78
Aktivt ledarskap Livspussel Utgå från individen Gruppdynamik Engagemang Arbeta tillsammans Maktstruktur Undvika styrning Figur 3. Förklaringsmodellerna i relation till principerna för ideellt ledarskap Utgå från individen Ur livspusselmodellen och engagemangsmodellen vilka båda är individorienterade hämtas den första principen för ideellt ledarskap – utgå från individen, vars fokus är medlemmen som person och inte bara en kugge i ett hjul. De som menar att föreningen bör ta vara på eldsjälarnas engagemang och de som menar att man måste anpassa arbetsformer efter medlemmarnas vardag säger båda att man måste ha individen som utgångspunkt. Detta kan nog anses typiskt för vårt samhälle och kan ha sina för- och nackdelar men om man tar denna utgångspunkt blir ledarens roll att anpassa det gemensamma arbetet efter individernas önskemål och förutsättningar för att därigenom skapa förutsättningar för motivation. Mot bakgrund av att medlemmarna arbetar utan ersättning men också utan förpliktelser (Musick & Wilson, 1997) framstår det som naturligt att en ledaruppgift i detta sammanhang blir att anpassa verksamheten så att de ideella ska känna sig manade att stanna i den. Millette & Gagné (2008) pekar på vikten av att volontärers arbetsuppgifter är designade så att de tillfredsställer behoven av kompetens, samhörighet och autonomi, t.ex. genom variation i vilka färdigheter som krävs och att volontären har överblick och ansvar för hela processen. Hela det synsätt som presenteras i SDT bygger just på att ledaren hela tiden ser till varje individ och försöker identifiera vad denne behöver för att utveckla en hållbar motivation och den analys som presenteras i IA visar på att vikten av att ledarskapet hjälper varje individ att integrera sitt tänkande med organisationen för att sedan kunna uttrycka sitt individuella engagemang och agera självständigt. 79
Page 1 and 2:
Utan piska och morot Om förutsätt
Page 3:
Abstract Swedish non-profit organiz
Page 6 and 7:
Metod .............................
Page 8 and 9:
Kunskapsbidrag ....................
Page 10 and 11:
detta ska vara möjligt måste orga
Page 12 and 13:
välgrundade beslut i en föränder
Page 14 and 15:
som i arbetslivet påverkar arbetsm
Page 16 and 17:
skulle kunna nå framgång eftersom
Page 18 and 19:
Studiens innehåll Denna studie und
Page 20 and 21:
Att engagera sig ideellt Allt ledar
Page 22 and 23:
krävs, att volontären har överbl
Page 24 and 25:
Delaktighet i demokratiska beslutsp
Page 26 and 27:
Teori I inledningen till denna stud
Page 28 and 29: eglering kan anses ohållbar efters
Page 30 and 31: Autonomi är viktigt av den enkla a
Page 32 and 33: 2) välvilligt enväldig - ledaren
Page 34 and 35: diskuterar varpå ledaren fattar be
Page 36 and 37: Begreppsliga operationaliseringar D
Page 38 and 39: Tabell 3. Av ledarskapet eftersträ
Page 40 and 41: Enligt Söderfjäll (2012) är till
Page 42 and 43: Syfte och forskningsfrågor Utveckl
Page 44 and 45: skeende, där forskaren har ringa e
Page 46 and 47: aktiva medlemmar, något som i län
Page 48 and 49: intentioner, utmaningar, stöd, hin
Page 50 and 51: forskning om ideellt arbete?”. En
Page 52 and 53: enligt Yin (ibid) att använda komp
Page 54 and 55: Etiska överväganden Genom histori
Page 56 and 57: medlemmarnas engagemang och ansvars
Page 58 and 59: symptom och sin egen erfarenhet, m
Page 60 and 61: Livspusslet blir här en bild för
Page 62 and 63: ...vi får väl presentera verksamh
Page 64 and 65: Rikskansliet kritiseras också av f
Page 66 and 67: I tabell 10 sammanfattas beskrivnin
Page 68 and 69: Analys I resultatkapitlet konstater
Page 70 and 71: deltagande i beslutsprocesser och f
Page 72 and 73: Livspusselmodellen utgår ifrån in
Page 74 and 75: Engagemangsmodellens syn på motiva
Page 76 and 77: Gruppens intressen Maktstrukturmode
Page 80 and 81: Arbeta tillsammans Maktstrukturmode
Page 82 and 83: ledarskap. Detta överensstämmer m
Page 84 and 85: Diskussion Syftet med detta arbete
Page 86 and 87: gemensamt fattade beslut genom att
Page 88 and 89: Individens behov Eftersom den ideel
Page 90 and 91: individen mot att arbeta tillsamman
Page 92 and 93: motivation men de flesta är mer p
Page 94 and 95: utgångspunkter ställs mot varandr
Page 96 and 97: god överensstämmelse mellan de te
Page 98 and 99: motivation kan hjälpa ideella leda
Page 100 and 101: Deci, E.L. (1971). Effects of exter
Page 102 and 103: Sveningsson, S., & Alvesson, M. (20
Page 104 and 105: Bilaga 2: Intervjuguide till fokusg
Page 106: ’ 106
show all

Utan-piska-och-morot

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?