Utan-piska-och-morot

Generaliserbarhet
De flesta, om inte alla, forskningsprojekts syften är att kunna säga något generellt och att de
resultat den kommit fram till också är giltiga i andra kontexter än just det fall som undersökts.
Risken med fallstudien är just att resultaten bara säger något om intervjupersonernas personliga
uppfattningar eller om de specifika förhållandena i det geografiska område där studien
genomförts och kritiker menar att ett enda fall är för lite för att kunna generalisera resultaten till
en större population. Yin (2007) rekommenderar därför flerfallstudier och användandet av
replikeringar på liknande fall vilket innebär ett starkt stöd för teorin om resultaten blir likartade.
Detta har tyvärr inte varit möjligt inom ramen för detta arbete.
En kritiker skulle därför kunna säga att denna studie enbart kan uttala sig om hur
styrelseledamöter i Naturskyddsföreningens lokala kretsar i en viss region ser på
förutsättningarna för ideellt ledarskap och motivation i sin specifika kontext. Valet av
organisation och urvalet av informanter har dock gjorts på ett sådant sätt att det ska vara så
representativt som möjligt för föreningen i stort och för svenska ideella föreningar i allmänhet.
Urvalet gjordes från såväl tätort som landsbygd och ålders- samt könsfördelning
överensstämmer med rikssnittet. De problem som informanterna uppgav sig brottas med
stämmer också överens med det man ser i det svenska föreningslivet i stort (Volontärbyrån,
2010).
Yin (2007) menar att användandet av etablerade teorier i själva forskningsdesignen är ett sätt att
stärka generaliserbarheten (det författaren kallar extern validitet) eftersom teoriernas begrepp
redan vunnit acceptans, visat sig användbara och dessutom möjliggör jämförelser. Att använda
kända teorier förenklar för andra forskare att förstå och utvärdera studiens resultat. Self-
Determination Theory bygger på 30 års empirisk forskning vilket borgar för att användandet av
dess begrepp ska kunna stärka denna studies generaliseringsanspråk. Teorin om Integrerad
autonomi är nyare och mindre känd men bygger vidare på forskning inom medarbetarskap och
ledarskap i det svenska arbetslivet vilket kan antas ha beröringspunkter med det svenska
föreningslivet.
53