Utan-piska-och-morot

individen mot att arbeta tillsammans och att aktivt undvika styrning torde även vara värd att
betänka på arbetsplatser. Erfarenhet från och kunskap om ideellt ledarkap skulle kunna ses
som en viktig merit hos arbetsplatschefer eftersom detta borgar för förhållningssätt som
stimulerar till engagemang.
Kunskapsbidrag
Efter att forskningsfrågorna besvarats blir nästa steg att diskutera hur dessa svar ska komma till
användning. Här följer en diskussion om vad studiens resultat kan bidra med till forskningsfältet
och till vetenskapssamhället i stort. I kapitlet om tidigare forskning beskrevs ett antal
forskningsansatser inom områdena ideellt arbete och ledarskap. Ett intressant spår visade sig
vara det fokus på inflytande och delaktighet som faktorer som motiverar människor att engagera
sig aktivt i svenska ideella föreningar samt de implikationer detta får för ledarskap i dessa
organisationer (Jonsson, 1995; Lindberg, 1999). Det visade sig dock saknas kunskap om hur det
lokala ledarskapet i föreningarna arbetar med dessa frågor samt vilka villkor detta ledarskap
arbetar under. Denna studie visar att delaktighet och inflytande i beslutsprocesser är viktigt men
att det bara är en liten del av vad som motiverar ideellt aktiva i föreningsarbetet. Genom att
använda vetenskaplig teori om motivation och ledarskap för att analysera de ideella
styrelseledamöternas erfarenheter har studien bidragit till en mer nyanserad bild av villkoren för
ledarskapet i ideellt arbete.
Många svenska föreningar professionaliserar idag samordningen av ideellt aktiva på ett sätt som
alltmer liknar amerikansk volontärsamordning, något som ibland kommer i konflikt med den
svenska föreningstraditionens demokratiska ideal (Volontärbyrån, 2010b). Denna studies
resultat ger verktyg för att förstå hur dessa olika traditioner på olika sätt kan bidra till ökad
motivation och bättre arbetsorganisation. Införande av professionell kunskap om management
och ledarskap kan bidra till effektivare utnyttjande av ideella personresurser genom, stöd,
struktur och tydligare ramar. Samtidigt är det viktigt att ta vara på den svenska modellens särart,
dvs. delaktighet och inflytande samt att verksamheten tar sin utgångspunkt i individens
engagemang genom självorganisering. Resultaten kan dessutom användas för att se risker och
fallgropar, såväl med att importera ett system som utvecklats i en annan kontext, som med att
nagla sig fast vid det gamla systemet trots att omvärlden förändrats. Ett av de viktigaste
kunskapsbidragen är att det ideella ledarskapet innebär en balans mellan olika sätt att stimulera
medlemmarnas inre motivation att engagera sig samt att denna balans inte är helt enkel.
Exempelvis kan ett alltför starkt ledarskap hämma motivationen eftersom individen känner sig
styrd, medan ett svagt ledarskap med lösa ramar riskerar att hämma motivationen genom att
individen blir osäker på vad som egentligen förväntas. När ledarskapet lyckas upprätthålla
denna balans skapas förutsättningar för hållbar motivation hos medlemmarna.
Att sätta erfarenheter från ledarskap i ideella föreningar i samband med aktuell
motivationsforskning ger även ökade möjligheter att förstå annars svårtolkade observationer. I
forskningsöversikten refererades en enkätundersökning som visar att 20 % av avhoppen från
90