Utan-piska-och-morot

forskning om ideellt arbete?”. En litteratursökning genomfördes med syfte att hitta relevanta
teoretiska begrepp som kunde bidra till att fördjupa förståelsen av materialet, dvs.
informanternas syn på den ideella motivationen och ledarskapets möjlighet att inverka på denna.
Kriterierna för val av teorier var att de på ett logiskt sätt skulle kunna förklara var och en av de
fyra förklaringsmodellerna och dess ledarskapsimplikationer trots att de utgjorde fyra, till viss
del motsägelsefulla kategorier av antaganden. Valet föll här på Self-determination theory samt
teorin av om integrerad autonomi vilka beskrivits närmare i teorikapitlet i denna framställning.
Detta fjärde steg i analysen visar på den abduktiva ansatsen i detta arbete och gjorde det möjligt
att förstå logiken i dynamiken och relationerna mellan förklaringsmodellerna, först genom att
analysera var och en av modellerna utifrån de teoretiska analysverktygen för att sedan jämföra
modellerna för att identifiera beröringspunkter och konflikter. Denna jämförelse gjordes genom
att förklaringsmodellerna placerades in på skalorna individ-grupp och intresse-behov. Detta
resulterade i de fyra tillsynes inbördes motsägelsefulla ledarskapsprinciperna utgå från
individen, arbeta tillsammans, undvika styrning och aktivt ledarskap. Dessa fynd gjordes just i
en teorigrundad tolkning av de empiriska resultaten. I detta steg tillämpades de teoriskapande
strategier som Merriam (1994) beskriver som att notera relationer mellan variabler samt att
skapa ett inre teoretiskt sammanhang. Resultatet av denna teorigrundade analys redovisas i
analyskapitlet där studiens andra forskningsfråga besvaras. Det bör här förtydligas att syftet med
den teoretiska analysen inte varit av hypotesprövande eller förklarande karaktär. De teoretiska
begreppen har istället använts som hjälp och inspiration för att skapa en djupare förståelse av
materialet.
De fyra steg som beskrivits ovan utgör genomförandet av studiens forskningsdesign enligt
kvalitativa och abduktiva principer där en teori successivt utvecklas genom kodning, tolkning,
komprimering och strukturering och omstrukturering av materialet varvat med litteratursökning
och tillämpning av inlånade, ändamålsenliga teoretiska analysverktyg. De modeller och den
teori som utvecklades för att besvara de två första forskningsfrågorna beskrivs i sin helhet i
resultat- och analyskapitlen. Studiens tredje forskningsfråga, dvs.: ” Hur kan en teoretisk analys
av det ideella ledarskapet bidra till förståelsen av ledarskapets roll och möjligheter i det
postindustriella arbetslivet som det definieras av Backström et al (2011; 2013)??” besvaras
genom att de fynd som framkommit sätts i samband med aktuell ledarskapsforskning, närmare
bestämt de avsnitt i studiens bakgrund och teorikapitel som beskriver teorier om
medarbetarskap, empowerment och integrerad autonomin. Resultatet av detta beskrivs i
diskussionskapitlet.
50