Utan-piska-och-morot

förknippat med inre motivation hos medarbetaren och en ledarstil med utgångspunkt i den
människosyn som McGregor (1960) kallar teori Y, dvs. att människor är aktiva, kreativa,
sociala och meningssökande. Self-Determination Theory (SDT) menar att mänsklig motivation
sammanhänger med tillfredsställandet av tre psykologiska behov (Gagné & Deci, 2005).
Grundtanken är att tillfredsställandet av dessa behov ger näring åt motivationen dvs. gör
individen mer motiverad vilket leder till att denne både presterar bättre och känner ett större
välbefinnande. Detta ligger i linje med andra behovsorienterade teorier om motivation, t.ex.
Mazlow (1954). Behovsorienterade, även kallade humanistiska, teorier om motivation har
kritiserats för att de saknar empirisk grund (Miner, 1990). När det gäller SDT kan denna kritik
dock bemötas med att teorin har utvecklats under tre decennier av empirisk forskning (Gagné &
Deci, 2005). De behov som, enligt teorin, måste tillfredsställas för att en hållbar motivation ska
kunna uppstå är behoven av kompetens, samhörighet och autonomi och definieras enligt Stone
et al. (2008):
Kompetens = tillit till att man själv har förmågan att påverka omgivningen och uppnå sina mål.
Samhörighet = känslan av att ha tillfredsställande och stödjande relationer.
Autonomi = upplevelsen av att göra egna, fria val och att styra sitt liv.
SDT utgår vidare från att människan har en inneboende motivation att utvecklas och kan
engagera sig helhjärtat, även i ointressanta uppgifter bara hon förstår meningen med dem och
varför de är viktiga. Amotivation, dvs. avsaknaden av drivkrafter, däremot är något som är inlärt
genom tidigare erfarenheter, närmare bestämt att de grundläggande psykologiska behov teorin
beskriver inte har tillfredsställts i personens liv. Individen mår och presterar bäst när
motivationen är hållbar vilket innebär att den är ihållande och inte är beroende av kortsiktiga
belöningar och yttre kontroll då dessa leder till mindre initiativförmåga, självständighet och
ansvarstagande. Denna typ av motivation kallas, enligt teorin autonom motivation eftersom den
kommer ur den egna självbilden och därför följs av en känsla av frivillighet och engagemang.
Motsatsen är kontrollerad motivation som karaktäriseras av en yttre press och ett starkt
konsekvenstänkande. Skillnaden mellan denna uppdelning och den traditionella uppdelningen
mellan yttre och inre motivation är att det här inte handlar om någon statisk dikotomi utan om
en skala från helt kontrollerad till helt autonom (Stone et al. 2008). De olika stegen på denna
skala uttrycker vad individen upplever som orsaken till sitt handlande och det är inte beteendet i
sig som avgör om motivationen är hållbar utan vilken sorts drivkraft som ligger bakom det.
Även om inre motivation är den renaste formen av autonom motivation kan även yttre
motivation vara mer eller mindre autonom beroende på graden av självreglering, dvs. i vilken
utsträckning beteendet styrs av inre respektive yttre faktorer. För att avgöra vilken typ av
motivation som driver ett beteende bör man alltså ta reda på anledningen till beteendet vilket
benämns reglering. Inre motivation regleras som tidigare nämnts alltid genom genuint intresse
medan yttre motivation kan regleras på olika sätt vilket också ger upphov till olika typer av
motivation (Deci & Ryan, 2000).
Det som vanligen kallas yttre motivation innebär att handlingar motiveras av sökande efter
belöningar eller undvikande av straff som kopplas ihop med handlingen. I SDT benämns detta
extern reglering och är den mest extrema formen av kontrollerad motivation eftersom beteendet
regleras av faktorer utanför individen (Ryan & Deci, 2000). Motivation grundad i extern
27