Utan-piska-och-morot

organisationen. Var och en av modellerna lägger fokus på antingen integrering- eller
autonomiaspekten samt på tillfredsställandet av ett eller två av behoven vilket kan förklaras med
deras respektive positioner i det ramverk som sätts samman av axlarna individ-grupp och
intresse-behov. Varje modell bidrar med viktiga perspektiv men ingen av modellerna
förekommer renodlad hos någon individ bland de intervjuade ledarna, helt enkelt pga. att ett
ensidigt tillämpande skulle leda in i situationer som är ohållbara ur motivations- och
ledarskapssynpunkt. Framgångsrikt ideellt ledarskap skulle alltså kunna ses som en balans
mellan olika principer hämtade från de olika förklaringsmodellerna och deras förhållningssätt.
Dessa principer visade sig gå att identifiera genom att jämföra förklaringsmodellerna utifrån
ramverket individ-grupp samt intresse-behov och ta fasta på de punkter där likheter mellan
modellerna kunde identifieras. Ur denna analys framkom fyra ledarskapsprinciper som var och
en kunde härledas ur två av förklaringsmodellerna: Utgå från individen, arbeta tillsammans,
undvika styrning och aktivt ledarskap.
Livspusselmodellens ledarskap strävar efter att underlätta medlemmarnas arbete och ge struktur
med utgångspunkt i individens behov. Genom att utgå ifrån individen och dess förutsättningar
ser ledaren vilka behov som finns och kan genom ett aktivt ledarskap tillhandahålla stöd och
anpassa arbetsformerna på ett sådant sätt att medlemmarna kan göra ett bra jobb och slipper
känna sig stressade och undermåliga. Engagemangsmodellens ledarskap strävar efter att
tillvarata och bibehålla medlemmens personliga engagemang genom att tillmötesgå individens
intressen. Genom att undvika styrning uppifrån och istället utgå från individen och dennes
analyser skapas förutsättningar för att medlemmarna arbetar självgående, tar ansvar och
initiativ. Gruppdynamikmodellens ledarskap strävar efter att öka gemenskapen och
medlemmarnas samarbetsförmåga genom att utgå från gruppens behov. Genom aktivt ledarskap
med utgångspunkt i kunskap om grupprocesser kan ledaren stimulera gruppens förmåga att
arbeta tillsammans genom att verka för att medlemmarna känner tillhörighet och trygghet i
gruppen och att rollfördelningen är tydlig. Maktstrukturmodellens ledarskap strävar efter att
skapa engagemang och delaktighet genom att fatta beslut och styra verksamheten med
utgångspunkt i gruppens intressen. Genom att undvika styrning och istället skapa
förutsättningar för att gruppen ska kunna arbeta tillsammans med att planera verksamheten på
ett demokratiskt sätt kan ledaren bidra till att öka medlemmarnas motivation. I figur 3 nedan
illustreras förklaringsmodellernas relation till ledarskapsprinciperna och i följande stycke
beskrivs var och en av principerna med stöd av teoretiska begrepp och tidigare forskning. De
tvärgående axlarna mellan aktivt ledarskap och undvika styrning samt mellan utgå från
individen och arbeta tillsammans illustrerar punkter där de olika ledarskapsprinciperna riskerar
att komma i konflikt med varandra.
78