Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

Sten och gipsHANS-ERIK HANSSONGeologins grunderDet vi i dagligt tal kallar sten systematiseras av geologer som bergarter. Enbergart består av ett eller flera mineral, vilka är de minsta repeterbara byggstenarnai en bergart. Bergarterna delas in i tre huvudgrupper med utgångspunkti deras bildningssätt.Magmatiska Sedimentära Metamorfagranit sandsten marmordiabas kalksten skifferporfyr kritsten gnejsDe allra flesta bergartsbildande mineral är silikater. De vanligaste exemplenpå silikatmineral är kvarts, glimmer, fältspat och plagioklas. Det viktigasteundantaget är kalcit som är ett karbonatmineral och utgör huvudkomponenteni bergarter som marmor, kalksten, kritsten och vissa sandstenar.Bergarter kan också innehålla föroreningar som kan ställa till problem,när stenen används som byggnadssten. Vanliga sådana föroreningar är lermineraloch pyrit (järnsulfid) i kalksten och sandsten. Andra s.k. ”föroreningar”som ofta ställer till problem är armering i form av järn i byggnadskonstruktionersamt hårda cementbruk.Identifiering av bergarterDet är svårt att ge några enkla regler för hur man kan identifiera olika stenprov.Det är mycket en fråga om erfarenhet att kunna känna igen olikaspecifika egenheter hos olika bergarter. Det går t.ex. inte att generellt sägaatt sandstenar är porösa och kalkstenar täta, då det finns gott om exempel påmotsatsen. Färgen är heller inget absolut sätt att skilja bergarter åt, då detfinns röda sandstenar, röda kalkstenar, röda graniter och röda porfyrer osv.Det bästa sättet att bergartsbestämma stenar i samlingarna är att kontaktaen geolog eller att med hjälp av en handbok försöka själv. Ett exempel på enbra handbok är Per H. Lundegårds Stenar i färg.Sten och gips 103