Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

Det är nästan bara de så kallade ädelmetallerna som guld, silver ochkoppar som förekommer i ren metallisk form i naturen. Det var just dessanaturligt förekommande metaller som först utnyttjades av människan. Övrigafinns i föreningar med olika ämnen som t.ex. syre, svavel, fosfor, kol ochklor. Ur dessa metallinnehållande mineral, malmer, kan metallen utvinnas.NedbrytningFör att reducera mineralen, dvs. för att bryta bindningen mellan metalljonernaoch t.ex. syret i mineralen, krävs tillförsel av energi i form av värme.Den framställda metallen är i många fall inte stabil utan vill återgå tillmineraltillståndet och reagerar med olika ämnen i omgivningen under avgivandeav energi. Denna elektrokemiska nedbrytning, korrosion, av metallenavstannar först då metallen är helt mineraliserad, dvs. då all metall äromvandlad till mineral. Nedbrytning av metallen fodrar i regel tillgång påsyre och vatten. Olika metaller har olika tendens att brytas ner. Generelltgäller att de metaller som förekommer naturligt i metallisk form, de så kalladeädelmetallerna, är mer stabila än övriga metaller. Metallerna kan inordnasi galvaniska spänningsserier, från ädla, mer stabila metaller, till oädla,mindre stabila och mer reaktionsbenägna metaller.Galvanisk spänningsserieGuldStabila,Silverädla metallerKopparTennBlyJärnAluminiumInstabila,Zinkoädla metallerOm två olika metaller är i kontakt med varandra, kommer den minst stabilametallen att brytas ner snabbare till följd av galvanisk korrosion än vad denannars skulle ha gjort. Den mer stabila metallen är däremot skyddad frånnedbrytning till dess att den andra metallen helt mineraliserats, dvs. är genomkorroderad.Koppar och järn i kontakt.Järnskruven är av oädlaremetall och rostar helt innankopparn angrips.70 Tidens tand