Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

Det görs omfattande mätningar av luftföroreningar utomhus i Sverige.Mätresultaten redovisas av länsstyrelserna. I en sådan rapport redovisas luftföroreningari mellersta Sverige, där nedfall, halter och effekter under perioden1995–1996 kvantifierats. Av rapporten framgår att periodmedelhalten(oktober 1995–september 1996) av SO 2varierade mellan 0,6 µg/m 3 i NVVästmanland och 2,8 µg/m 3 i Stockholm. Den högsta månadsmedelhaltenobserverades under januari 1996 i Stockholm, 6,0 µg/m 3 SO 2. De lägstaoch högsta medelhalterna av NO 2under perioden noterades i Västmanland,1,7 µg/m 3 , respektive Stockholm, 16 µg/m 3 . Det högsta månadsmedelvärdetvar 26 µg/m 3 i Stockholm. Generellt är halterna högre intill trafikleder.Halten av ammoniak, NH 3mättes endast i Västmanland, och halternavar låga, månadsmedelhalterna var under 0,3 µg/m 3 . Medelvärdet av ozon,O 3, under sommarhalvåret april–september 1996 var omkring 60 µg/m 3, medhögsta värde för enskild månad på 73 µg/m 3 i Västmanland och 89 µg/m 3i Transtrandsfjällen och Stockholm. Mätstationen i Transtrandsfjällen är högtoch fritt belägen, vilket ger en relativt opåverkad bakgrundshalt som delvisförklarar den höga ozonhalten.Av rapporten framgår att nedfallet av svavel var lägre under denna mätperiod(1995–1996) än föregående. Den låga nederbörden var orsaken. Likvälär nedfallet ungefär dubbelt så stort som Naturvårdsverkets miljömål förSvealand. Även kvävenedfallet var lägre än under föregående mätperiodmen likväl högre än miljömålet. Med nedfall menas deposition på öppet fält.I Sverige finns en lång erfarenhet av mätningar och forskning om luftföroreningarsinverkan på utomhusmiljön. I t.ex. Göteborg kan man på internet,”Airpollution data in Göteborg”, få reda på dygnskoncentrationerna avde vanligaste förorenande ämnena. Användarsiffrorna visar på mycket stortintresse.PartiklarVid projektering av ventilationssystem och val av filter måste vi utgå frånföroreningarna i den uteluft som ska användas som tilluft. Det är inte minstviktigt för att kunna bedöma bytes- eller rengöringsintervallet av filter, somhar betydelse för årskostnaden. Museiledningen bör veta vilka föroreningarsom förekommer i uteluften på orten, och i vilka normala och exceptionellakoncentrationer de förekommer. Detta gäller partiklar och gaser. Är ingalokala mätresultat tillgängliga, kan allmänna data användas. Finns det anledningatt anta, att de lokala variationerna är stora i tid eller rum (t.ex. viden starkt trafikerad gata), får man det säkraste dimensioneringsunderlagetgenom mätningar på platsen under längre tid. För sådana mätningar kankommunala miljövårdsmyndigheter liksom några filtertillverkare tillhandahållaspeciella mätutrustningar. Mätningarna, såväl utomhus som inomhus,ger normalt underlag för att bedöma filtrets effekt, stoftupptagning, tryckfalloch livslängd och för att beräkna koncentrationen av föroreningar i luften.När det gäller föroreningar i form av partiklar, bör man ha klart för sigvilken som är den viktigaste avskiljningen, avskiljning av de flesta partiklarnaPåverkan av miljöfaktorer utifrån 261