Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

En glasyr består, liksom glas, av kisel som genom tillsats av flussmedelfås att smälta på keramikens yta. De tidigaste glaserade föremålen, från4000-talet f.Kr., är de s.k. egyptiska fajanserna med en turkos, alkaliglasyr,färgad av kopparoxid. Liksom vid saltglasering kommer kiselkomponentendirekt ur godset genom att det i ett tunt ytskikt ingår förening med alkalitillsatsenvid bränningen. Även blyglasyr kan skapas på liknande sätt, menvanligast är att den påförts som en finfördelad slamma med bl.a. kvartsoch pottaska. Ända in på 1800-talet var blyglasyren den i särklass vanligastetypen av glasyr och den användes på såväl lergods som på fajans ochflintgods. En täckande, vit glasyr, som exempelvis på fajanser, fås genom attockså tennoxid sätts till. Liksom vid infärgning av glas används olika metalloxiderför att få olikfärgade glasyrer. Äkta porslin har fältspatsglasyr, ochglasyrbränningen sker vid högre temperatur än den första bränningen (skröjbränningen).Glasyren blir därigenom så gott som helt sammansmält medgodset och mycket härdig.Produkt, klassificering Material, sammansättning, GlasyrbränningLågbränt gods, porositet > 5 %Lergods Röd-, gul- (eller svart-) Blyglasyr(Kakel, tegel) brännande lera. 850°–1000°C650°–1000°C(lägre än skröjbränningen)Fajans Vit- eller ljusbrännande lera. Tennglasyr850°–1000°C850°–1000°CFlintgods Vitbrännande lera, Blyglasyrmald flinta, kvarts eller krita. 950°–1100°C1100°–1200°CHögbränt gods, porositet < 5 %Stengods Grå-vit-, röd-brun-brännande Vid saltglasering, 1 bränning(Klinker) lera, kvarts, fältspat. ca 1150°C1200°–1300°CBenporslin Kaolinlera, kvarts, fältspat. Glasyren mjuk.Kan innehålla upp till 50 % Innehåller flussmedel,benaska.ibland bly.Vitt, genomskinligt gods. ca 1100°Cca 1300°CHårt porslin Kaolinlera, kvarts, fältspat. Fältspatsglasyr(”fältspatsäkta”) Vit, genomskinlig. 1250°–1450°C900°–1000°CSchematisk översikt över några vanliga keramiska produkter.98 Tidens tand