Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

hastighet, förflyttning eller acceleration, och för sinusformade vibrationer ärsambanden mellan parametrarna enbart beroende av frekvensen. Dessa parametrarmäts och anges ofta i enheten 1g, den gamla tyngdaccelerationen. En bravägledning för detta komplicerade område är handboken Vibrationsmätning.Danmark har sedan 1982 riktvärden för frekvensvägda accelerationsnivåer(Miljöstyrelsen NFM2). Enheten är dB(KB). I Tyskland finns DIN 4150/3som redovisar frekvensberoende riktvärden i husgrund på 90–140 dB(LIN).De nämnda normerna ger dock tyvärr huvudsakligen komfortkriterier. Mestanvändbar är nog International Organization of Standardization (ISO) 4866– Vibrations of buildings – som i Annex A klassificerar byggnader och derasmotståndskraft mot vibrationer.Riktlinjer för vibrationerVi saknar kunskap om vilka vibrationer som är skadliga för museisamlingar.I avvaktan på säkra forskningsresultat kan vi måhända använda ISO 4866,Vibration of buildings. Sannolikt bör museimagasin ej utsättas för högrevibrationshastighet än 1 mm/s.LuftjonerEn luftjon är en partikel som är positivt eller negativt laddad. Joner bildasgenom att en atom eller en molekyl avger eller erhåller en eller flera elektroner.Joner förekommer sällan som enskilda laddade partiklar, de slår sig oftasamman med andra partiklar och bildar då lätta och tunga joner (kallasäven små och stora joner). Negativa lätta luftjoner är mer rörliga än positivajoner, varför de i större utsträckning fastnar på föroreningar. Stora jonerdrar sig mot väggar, golv, tak, hyllor och föremål. Vanligen överväger antaletpositiva joner något över antalet negativa. En förändring av jonbalansenskulle alltså kunna bidra till mindre föroreningar i ett museimagasin, förutsattatt föroreningarna inte faller ut på hyllor och föremål.InfraljudMed infraljud menas vanligen ljud i frekvensområdet 2–20 Hz. Infraljudkan skapas av luftbehandlingsanläggningar. Människor kan påverkas av intensivtinfraljud. Infraljud kan starta vibrationer i väggar och kanske äveni hyllor. Hur och om infraljud påverkar museisamlingar är obekant.Elektromagnetiska fältLångvarig exponering av elektromagnetiska fält som strålning från elektriskakablar, dataskärmar, mobiltelefoner, elektriska motorer och transformatoreranses kunna ge negativa effekter på människor. Hur och om vissa föremålkan skadas av elektromagnetiska fält är ej bekant. Man skulle kunna tänkasig att exempelvis järnhaltigt pigment påverkas av elektromagnetiska fält.Påverkan av miljöfaktorer inomhus 273