Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

och textilier. Tänk på att det fortfarande kan finnas kvar i föremålen.Insektsbekämpning ska ske av specialister som känner till riskerna och vetvad som ska göras vid skadedjursangrepp. Att enbart avliva skadedjuren ärbara en punktinsats. Om förvaringen är bra, textilierna rena och klimatetunder kontroll, ska det inte behöva bli några angrepp eller skador.Rengöring• Borstning med mjuk borste.• Dammsugning med små eller stora munstycken. När stora munstyckenanvänds, ska det finnas ett skydd (nät) mellan föremålet och munstycket.• Rengöring i vatten med eller utan tillsats av milt tvättmedel (tensid) utanblekmedel.Innan ett museiföremål läggs i vatten bör man veta om färgerna blöder.Ibland visar det sig inte förrän just innan tyget torkat. Man bör också vetaom materialet i föremålet kommer att dra ihop sig eller krympa. Detta gällerspeciellt föremål som är sammansatta av olika material eller textilkvaliteter.Rådfråga alltid textilkonservator innan vattentvätt påbörjas. Kemtvättrekommenderas ej.LitteraturBerggrén, G. & Oscarsson, U. 1986. Hantering och förvaring av textilier.Svenska museiföreningens skriftserie, Stockholm.Billum, K. 1954. Färg och fiber. Bonniers förlag, Stockholm.Brindner, P. 1965. Konstfibrer. Borås.Brindner, P. 1980. Textilfibrer egenskaper och användning. Borås.Fröier och Zienkiewicz. 1979. Linboken, Hemodling och hemberedning. LTförlag. Stockholm.Geijer, A. 1994. Ur textilkonstens historia, Tidens förlag. 3:e uppl.Gutarp, E.M. 1995. Hurusom man klädde sig. Visby.Sisefsky, J. & Sandberg, G. 1982. Färgarboken – Handbok i textilfärgningmed syntetiska färgämnen. P.A. Norstedt & Söners förlag. Stockholm.Wallin, Å. 1956. Textilboken. K.G. Bertmarks förlag AB. Uddevalla.Textila material 141