Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

Vågbandad pälsängeroch vanlig pälsänger –larv och skalbagge.PälsängrarFlera arter av pälsängrar påträffas i vårt land. Vissa är inhemska medanandra kommit långväga ifrån och etablerat sig i våra inomhusmiljöer. Pälsängerlarvernablir omkring 10 mm långa, långsträckta, är gula till brunatill färgen, håriga med en karaktäristisk hårpensel baktill. De ger genom sinsegmentering ett tvärrandigt intryck. Larverna kan vara svåra att skilja mellanarterna. Små runda hål på ylletextilier är typiska ängerskador. På pälskaläts fläckar.Den art vi vanligen kallar pälsänger heter på latin Attagenus pellio. Denvuxna skalbaggen känns lätt igen på de två vita hårfläckarna på täckvingarnamot den svarta bakgrundsfärgen. Halsskölden har tre vita fläckar vidbasen. Skalbaggen är 4–6 mm lång. Arten lever i vår tempererade natur ochhar en generation per år. Den vågbandade pälsängern, Attagenus woodroffei,känns igen på det gula vågbandet på täckvingarnas främre del. Skalbaggenär i övrigt brun med mörk behåring. Arten har tropiskt ursprung och kanha tre till fyra generationer per år i vår inomhusmiljö.MattbaggarMattbaggar är små 2–3 mm långa, kullriga skalbaggar. I stället för av hårär de täckta av fjäll. Larverna är kompakta och håriga. De tre bakre segmentenbär två borstknippen med pilformade borst. Den i våra trakter vanligastearten är museiängern, Anthrenus museorum. Skalbaggen är svart medMattbaggar: Anthrenusverbasci, skalbagge ochAnthrenus museorum,museiänger, skalbaggeoch larv.310 Tidens tand