Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

• En viss separering av materialen behövs. Föremål av cellulosa nitrat, cellulosaacetat,cellulosaacetatbutyrat och eventuellt PVC bör förvaras helstvar för sig i ventilerade skåp. Cellulosanitrat är särskilt nedbrytningsbenäget.Det kan bilda salpetersyra vid nedbrytning som är en mycketkorrosiv syra. Cellulosanitrat är dessutom mycket eldfängt och kan antändasredan vid 50ºC. Detta gör att det är mycket farligt att förvaratillsammans med andra material.• Stabilt klimat är viktigt, eftersom plaster och gummi har stora utvidgningskoefficienter.Om plast utsätts för fluktuerande temperaturer ochfuktighet, kan mekanisk utmattning av materialet ske som vidare kan geupphov till sprickor eller krackeleringar.• Teoretiskt har man räknat ut att om man sänker temperaturen medtio grader förlänger man livslängden på plastmaterial med det dubbla.Rekommenderad förvaringstemperatur är 10ºC. Ytterligare sänkning kanhos vissa plastmaterial föranleda skörhet och stress. Dessutom kan enchockhöjning från nedkyld förvaring till rumstemperatur ge upphov tillstor mekanisk stress om inte acklimatiseringen sker långsamt.• De flesta plastmaterial bevaras bäst i torra miljöer, speciellt plaster somkan spjälka olika typer av syror, t.ex. cellulosanitrat, cellulosaacetat,PVC och vulkaniserat hårdgummi (ebonit). Kaseinplast är ett undantagsom behöver ca 50 % RF.• Vissa plaster kan med tiden bli klistriga, t.ex. polyeten, polypropen ochPVC. Föremålen absorberar då damm och smuts som kan vara svårt attavlägsna. Antingen kan man förvara dessa plaster i dammfria skåp ellertäcka över dem med syrafritt papper utan att för den skull packa in dem.• Plast och gummi påverkas i större eller mindre omfattning av ljusexponering.Det är framför allt UV-ljus och blått ljus med hög energi som börundvikas. Sådant ljus kan bryta sönder bindningarna i polymerkedjornaoch där initiera nedbrytning.• I samband med utställningar av plast- och gummiföremål tillsammansmed eller utan andra materialgrupper bör viss ventilation finnas för attvädra ut eventuella kemiska ämnen som plast- och gummimaterialen kanutsöndra i montrar och dylika utrymmen.Observera att dokumentation och regelbunden inspektion av föremålen är nödvändigtför att uppmärksamma aktiv nedbrytning. När väl nedbrytningenhar börjat, kan föremålet vara så förändrat att dess dimensioner, färg ochutseende gått förlorade.LitteraturBlank, S. 1990. An Introduction To Plastics and rubber in Collections. Studiesin Conservation, 1990:35. IIC.Braun, D. 1986. Identification of Plastics, andra upplagan. Macmillan publishingCo., New York.250 Tidens tand