Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

Dammsugaren måste ha ett ”sportätt” filter, t.ex. HEPA (high efficiencyparticulate air)-, Absolut- eller P3-filter. Vanliga dammsugarpåsar släpperigenom både bakterier och mögelsporer, och utan specialfilter skulle dammsugningeni stället göra spridningen fullständig. Dammsugarens utblås kannaturligtvis också placeras utomhus. Det kan emellertid vara bra, att placeradammsugaren i ett annat rum för att undvika att luften i det mögelinfekteraderummet virvlas runt. De specialdammsugare som finns i handeln harextra långa slangar som specialtillbehör.En viss mekanisk bearbetning, t.ex. med pensel eller borste, är ofta nödvändigför att frigöra kompakta mögelmattor och för att få bort så mycketmögelmaterial som möjligt från sprickor och porösa ytor. Små dammsugarmunstyckensom utformats speciellt för elektronisk utrustning, t.ex. datorer,har visat sig vara mycket användbara. Hur dammsugningen sedan utförs ärnaturligtvis beroende på känsligheten hos materialet i föremålen. Dammsugningmed ”torr-våt” dammsugare har också prövats. Den sporbemängdaluften får då passera genom en tank som är fylld med desinficerande vätska.EfterbehandlingYtterligare rengöring, främst av estetiska skäl, kan sedan göras enligt demetoder som passar för respektive föremåls materialsammansättning ocheventuella ytbehandlingar. Undvik att tillföra onödiga ”näringsämnen” i formav t.ex. läderbalsam. En lädersko som används i ur och skur behöver fettasin regelbundet, men en lädersadel på en magasinshylla samlar bara meradamm, om den fettas in och bör ligga orörd.Tidigare har 70%-ig etanol ofta rekomenderats för våt avtorkning (ytrengöring)och avdödning av mikroorganismer på infekterade föremål. Specielltgäller detta läder i föremål och böcker samt papper. Etanol har goddödande effekt på många aktivt växande bakterier och också på vegetativtmycel. Etanolens effekt på de flesta mögelsporer är däremot obetydlig, ochdet samma gäller även många andra organiska lösningsmedel som kan kommaifråga, t.ex. lacknafta. Flera undersökningar diskuterar om etanol tilloch med kan ha en initierande effekt på sporgroningen. Användningen avetanol sker mer av gammal vana än är vetenskapligt grundad. Risken attman invaggas i ”falsk säkerhet” är stor, och att man därigenom inte ärobservant på framtida angrepp. Om man ändå önskar göra en våt ytrengöring,finns det alltså ingen anledning att använda etanol eller andra organiskalösningsmedel i de fall där avtorkning med enbart vatten (bunden fukt)är mer skonsamt för materialet i föremålet – naturligtvis med upptorkningomedelbart efteråt.Det finns så gott som aldrig anledning att använda biocider, oavsett omde är vätskor, gaser eller annat. Man kan inte ta död på alla sporer (utommöjligen med gas), men det är heller inte intressant, eftersom återinfektionkan ske så snart någon öppnar dörren till lokalen.De flesta biocider som används i museisammanhang är inte effektivamot mögelsporer. Dessutom har nästan alla biocider nedbrytande effekt påMikroorganismer 343